Företag i fokus:

Lärare varnas – Vägrade säga ”hen” till elev

Skola-elever-barn

Bilden är inte relaterad till artikeln.
Foto: Pexels

En lärare vid Waldorfskolan Solvikskolan i Järna har mottagit en varning från Lärarnas ansvarsnämnd efter att ha vägrat använda pronomenet ”hen” för en elev.

I en händelse som rört om i den svenska utbildningssektorn har en tidigare lärare på Waldorfskolan Solvikskolan i Järna, blivit varnad av Lärarnas ansvarsnämnd. Denna åtgärd kommer efter att den kvinnliga läraren nekat att använda pronomenet ”hen” för en elev, trots föräldrarnas önskemål. Incidenten, som ägde rum under åren 2020 och 2021, ledde till att läraren avskedades och skolan dömdes att betala 150 000 kronor i diskrimineringsersättning av DO, Diskrimineringsombudsmannen.

Skolinspektionen inledde en utredning kring händelsen och föreslog en varning som nu bekräftats av Lärarnas ansvarsnämnd. Nämndens beslut baseras på att lärarens agerande utgjorde en långvarig kränkning mot eleven och att hon genom sitt val bidrog till en konflikt inte bara med eleven utan även med elevens vårdnadshavare.

(Annonslänk)

Läraren har försvarat sitt agerande med hänvisning till sin religionsfrihet och argumenterat att skolans policy kring pronomenanvändning introducerades efter de aktuella händelserna. Vidare framförde hon att kravet på att använda ”hen” inte tydligt stöds av Europakonventionen eller svensk lag.

Hennes politiska engagemang i Kristna värdepartiet har också belysts i samband med hennes uttalanden på sociala medier, där hon försvarade sin övertygelse om att det endast finns två biologiska kön och därmed två pronomen.

I ett inlägg på sociala medier förra året framförde Skandinaviska Människorättsadvokaterna att barnet, som då var sju år, aldrig personligen hade meddelat läraren en önskan om att bli tilltalad som något annat än sitt biologiska kön. Det var endast barnets vårdnadshavare som hade uttryckt denna begäran.

– Det handlar i slutändan om en lärare ska tillerkännas grundläggande mänskliga rättigheter, som religionsfrihet och yttrandefrihet. Även om man inte delar lärarens tro eller inställning bör det vara en viktig fråga för alla lärare och samhället i stort, skrev Skandinaviska Människorättsadvokaterna i ett inlägg på Facebook i fjol.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 april 2024 05:00
Senast uppdaterad: 2 april 2024 08:57

Skolsköterska anmäls efter hundratals brister

SKola Skolsköterska läkare barn pexels-pavel-danilyuk-5998458

Foto: Pexels

En omfattande granskning av en skolsköterskas journaler i Nykvarns kommun har avslöjat en rad avvikelser, inklusive uteblivna hälsokontroller och vaccinationsuppföljningar. Skolsköterskan har anmälts för hundratals brister.

En detaljerad journalgranskning vid en skolsköterskemottagning i Nykvarn har avslöjat allvarliga brister i hanteringen av elevhälsan. Initialt upptäcktes drygt 30 bevakningar, vissa flera år gamla utan dokumenterad uppföljning. Vidare granskning har lett till upptäckten av totalt cirka 256 fall där hälsobesök, kontroller, vaccinationer och andra uppföljningar inte genomförts som de ska.

(Annonslänk)

Utöver de enskilda fallen har hela klasser gått miste om hälsobesök och specifika kontroller, med exempel på elever i årskurs fem och sex som inte genomgått grundläggande syn- eller hörselkontroller. Vidare inspektion av mottagningen avslöjade avsaknad av nödvändiga läkemedel och en oordnad hantering av pappersjournaler och dokumentation, vilket strider mot riktlinjerna för korrekt journalhantering.

För att säkerställa en grundlig hälsokontroll av eleverna vid skolstart och under det pågående skolåret, understryker rapporten vikten av att skolsköterskor regelbundet genomgår journaler för att uppdatera och komplettera hälsobesök, vaccinationer och nödvändiga kontroller. Avvikelser som upptäckts inkluderar brist på ordentlig dokumentation för nya elever, felaktigheter i inskannade journaler och en allmän brist på uppföljning för elever i behov av ytterligare hälsovårdskontroller eller vaccinationer.

Denna granskning kastar ljus på viktiga områden som kräver omedelbar åtgärd för att förbättra elevhälsotjänsterna och säkerställa att alla elever får den hälsokontroll och de vaccinationer de har rätt till enligt det nationella vaccinationsprogrammet.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 februari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 24 februari 2024 18:14

DEBATT: Undermålig infrastruktur slår hårt mot företagen

IMG_8916

Foto: Alexander Isa

Potthål och andra skador på vägnätet är en konsekvens av att underhållet på landets vägnät under en lång tid har varit eftersatt. Underhållsskulden uppgår till över 70 miljarder kronor och den ökar. 

Södertälje är en av Stockholmsregionens viktigaste företagarkommuner. Världsledande internationella företag blandas här med en stor mängd mindre företag som får vardagslivet i Södertälje att gå runt. En viktig förutsättning för företagen är att det finns välfungerande transporter, både för att se till att gods kan transporteras samt att personal kan ta sig till och från jobbet. Idag är det uppenbart att varken godstransporter eller personaltransporter sker smärtfritt.

”Mer än en tredjedel av Södertäljes 273 kilometer statliga vägar i ett dåligt eller mycket dåligt skick”

För LT berättar en taxichaufför att potthålen leder till att hon måste sänka hastigheten vilket leder till stressade och nervösa kunder. Ett annat vittnesmål från en däckfirma beskriver hur de under den senaste tiden fått in fem gånger fler kunder än i normalfall på grund av potthålsrelaterade skador. Sänkta hastigheter och fordonsskador är två effekter av ett eftersatt vägnät.

Enligt Transportföretagens sammanställning av landets statliga vägnät så är mer än en tredjedel av Södertäljes 273 kilometer statliga vägar i ett dåligt eller mycket dåligt skick.

(Annonslänk)

I Svenskt Näringslivs undersökning av det lokala företagsklimatet ger mindre än hälften av Södertäljeföretagen infrastrukturen ett bra betyg. I förra årets undersökning fick även de svarande möjligheten att utveckla sina tankar kring infrastrukturen i fritextsvar. I dessa framkommer tydligt att vägnätet har brister. Ett flertal svar vittnar om att det dåliga vägnätet drabbar deras verksamhet negativt. Det rör sig om sänkta hastigheter på vägsträckor, potthål samt framkomlighetsproblem som köbildning, vilket i sin tur leder till försenade leveranser och svårigheter i att attrahera arbetskraft. För näringslivet är god infrastruktur en avgörande fråga.

Bristerna i infrastrukturen är en fråga som inte bara blir alltmer uppmärksammad i Södertälje utan det är en verklighet som hela landet står inför. Runt om i Sverige vittnas det om ett allt sämre vägnät. Svenskt Näringslivs har beräknat att underhållsskulden på landets vägar och järnvägar, det vill säga kostnaden för att återställa infrastrukturen till acceptabel standard, uppgår till över 70 miljarder kronor och skulden ökar.

Nyligen presenterade Trafikverket sitt förslag till inriktning för nästa nationella plan för transportinfrastrukturen 2026–2037. Myndighetens underlag är gediget men defensivt. Trafikverket konstaterar att det inte är möjligt att med dagens resurser både underhålla befintlig infrastruktur och genomföra alla planerade investeringar.

Verkligheten har kommit ifatt Sveriges infrastruktur, och nu krävs att politiken prioriterar rätt och genomför reformer för en infrastruktur som möter näringslivets behov och som gör att företag kan växa.

Olle Karstorp
Regionchef Svenskt Näringsliv Stockholm

Nils Paul
Expert infrastruktur Svenskt Näringsliv

Läs även:
– Södertäljes dåliga väglag och potthål är en del av vår vardag

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 februari 2024 18:04
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors