Företag i fokus:

DEBATT: ”Rasismen i samhället har blivit alltmer normaliserad”

Boel

Kommunstyrelens ordförande, Boel Godner (S).

Replik på Boel Godners svar i TN.

Södertäljes ”varumärke” har kommit att bli att Södertäljebor i allmänhet och en viss grupp i synnerhet är lika med den grova organiserade brottsligheten. Om vår högsta representant oavbrutet och på eget initiativ upprepar berättelserna om brott och brottslighet utan att balansera bilden i tillräcklig grad, blir det en skev bild som förmedlas.

Rasismen i samhället har blivit alltmer normaliserad. Det är därför viktigt att inte legitimera och förstärka den genom ett slarvigt språkbruk eller genom att helt okritiskt delta i sammanhang där staden och folket porträtteras på ett ensidigt sätt. Alla politiker och tjänstemän i kommunen är med och bygger berättelsen om Södertälje. Den frågan ligger inte bara i medias händer, som det gärna lätt skylls på. Den kan heller inte överlåtas till de kriminella att råda över.

”Det är svårt att förstå att kommunens ledare inte förstår den utsatthet folkgruppen känner”

Att människor känner sig utpekade är en reaktion som inte ska ignoreras. Du bör ha kännedom och vara medveten om att det finns krafter som vill avhumanisera assyrier/syrianer genom att koppla gruppen till brottslighet. Det är svårt att förstå att kommunens ledare inte förstår den utsatthet folkgruppen känner. 

Läs även: INSÄNDARE: Vad förväntade du dig Boel?

Det är på tiden att du tar till dig av kritiken och inleder dialog för att förstå varför så många av folkgruppen känner som oss. Du borde också tydligare och oftare lyfta fram det positiva med staden och folket. Uppenbarligen finns det brister i ditt sätt att kommunicera utåt, för vi ser inte att du gör det tillräckligt ofta. 

I stället för att lyssna in slår du dövörat till.

I stället för att lyssna in slår du dövörat till. Det signalerar likgiltighet inför vår upplevelse och våra reella farhågor. Ditt svar kan inte tolkas som annat än ett ointresse för att jobba tillsammans mot brottsligheten och samtidigt skapa trygghet, samhörighet och inkludering. 

Ingen tjänar på att vi är tysta om brottsligheten. Men vi tjänar heller inte på att vi låter oss tystas om den felaktiga och överdrivna bild som sprids och de negativa effekter det har på oss och Södertälje.

Hülya Koc, 
Fil kand företagsekonomi

Yelda Hadodo,
skådespelare/regissör

Sanny Shamoun,
Fil Dr psykologi

Läs även: – DEBATT: Sluta svartmåla Södertälje Godner

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 april 2024 10:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Förre Assyriska tränaren Peter Antoine har avlidit

Skarmavbild-2023-10-14-kl.-07.27.56

Bild: Skrämdump

”En karismatisk person med stor karaktär och en mäktig röst som uttalade det som först kom upp i hjärtat”, så beskrivs den tidigare Assyriskalegenden som har gått bort vid 79 års ålder.

Fotbollstränaren och tv-personligheten Peter Antoine har avlidit vid 79 års ålder till följd av lunginflammation. Han bodde i Hällevik under en längre tid och kämpade med benröta från 2017, vilket ledde till att han amputerade sitt högra ben.

Peter Antoine, som var känd för sin intensiva tränarstil, kom till Assyriska och Bårsta IP 1998 med sin tyska speltaktik. Han tränade Södertäljelaget fram till 2001, men tvingades att lämnade på grund av fysiska besvär. Fotbollsprofilen hann under sin tid även träna lag som Mjällby AIF och Gefle IF.

Född i Tyskland 1944 under andra världskriget, var Peter Antoine även en uppskattad tv-kommentator i Tipslördag på TV4 under 2000-talet. Under sina sista år bodde Antoine permanent i Hällevik, där han avled den 12 oktober 2023.

Bortgången har haft en djup påverkan på både Assyriska-fans och Södertäljeklubben, som minns honom med kärlek och värme.

– Vi kunde vinna mot alla lag vi mötte. Vi uppnådde stora framgångar speciellt kvalet till Allsvenskan 1999. Under den perioden hade vi en slogan som löd på följande sätt: vi spelade med tysk disciplin, svensk organisation och assyrisk teknik. Peter var en man med stor karisma, bestämd, visste vad han ville. Han tog plats och sa alltid vad han tyckte. Han trivdes hos oss i AFF kände sig hemma här, säger Metin Tasci, ungdomstränaren och kapten under Antoines tid, till klubben.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 oktober 2023 07:36
Senast uppdaterad: 14 oktober 2023 07:36

Positiv ökning i Södertälje – Nykvarn fortfarande i topp

Täljegymnasiet

Foto: Alexander Isa

Förra året såg vi en positiv ökning av andelen elever som gick ut grundskolan i Södertälje kommun med behörighet till gymnasiets yrkesprogram. Men ny statistik visar på stora regionala ojämlikheter.

Andelen elever som avslutade grundskolan med behörighet till gymnasiets yrkesprogram ökade förra året i Södertälje kommun med en förbättring på 5 procentenheter jämfört med året innan. Totalt var 82,3 procent behöriga till gymnasiet, enligt Skolverkets senaste statistik.

Nykvarn tappade 0,7 procent, men toppar fortfarande med 95,6 procents elevbehörighet.

Trots detta finns det betydande regionala skillnader i hela landet, med över 70 skolor där mer än en tredjedel av eleverna inte uppnår gymnasiebehörighet, och ett tiotal skolor där inte ens hälften gör det, särskilt i större städer.

– Alla elever ska ha samma chans att lyckas, oavsett var de bor. I dag ser vi hur svensk skola slits isär och det är totalt oacceptabelt, säger Åsa Fahlén, ordförande för Sveriges Lärare.

I Stockholms län varierar resultaten, med över 95 procent gymnasiebehöriga elever i Danderyd och Nykvarn, medan siffran sjönk till 80 procent i Norrtälje. Nationellt sett låg gymnasiebehörigheten på 85 procent förra läsåret, vilket är liknande nivå som tidigare. Södertäljes elever överträffar dock rikssnittet. För att bli behörig att söka till yrkesprogram måste eleverna få godkända betyg i svenska (eller svenska som andraspråk), engelska och matematik, samt i ytterligare fem ämnen, totalt åtta ämnen.

– För att elever ska kunna lyckas krävs lärare med rätt behörighet och särskilt stöd till de som behöver det. Det bästa receptet för att öka gymnasiebehörigheten i sin kommun är att satsa på en god arbetsmiljö för att kunna behålla och attrahera lärare och att se till att de nödvändiga resurserna finns på plats, säger Åsa Fahlén.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 oktober 2023 05:30
Senast uppdaterad: 14 oktober 2023 01:13

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors