Företag i fokus:

INSÄNDARE: Boel räddade SSK men stjälper Assyriska

Boel Goder

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner (S)
Foto: Shamash Oyal

Södertälje kommun, och i synnerhet Boel Godner, gör skillnad på klubb och klubb. Assyriska har en ekonomisk kris. Det hade även kära SSK en gång i tiden. 

För ungefär 10 år sedan var Godner mycket angelägen om att SSK skulle överleva en ekonomisk kris som hotade klubbens existens. Men när det gäller klubbar med mindre svenskt påbrå, ja, då ska det minsann vara ordning och reda i ekonomin.

Vi kan dock backa bandet ytterligare 10 år, till 2004, då Södertälje kommun sålde Scaniarinken och B-hallen för 19 miljoner kronor till SSK:s Arenabolag. Det skulle dock visa sig många år senare att SSK inte hade ”ordning och reda” i sin ekonomi, som Boel ständigt uppmanar till.

(Annonslänk)

Om jag minns rätt var det år 2012 som kommunen först klev in och ekonomiskt hjälpte SSK. Då gick de in via Telgekoncernen som aktieägare och tog över lån som inte skrevs av. Allt för att Sportklubben inte skulle hamna i händerna på inkassobolagen. Så snällt av kommunen och Godner, man blir ju rörd. Men generositeten slutade inte där. Inte långt därefter fick SSK över 3 miljoner kronor för renovering av duschrum.

År 2014 gjorde Södertälje kommun, med Boel i spetsen, sitt största drag för att rädda SSK, nämligen att återigen bli ägare av fastigheten. Prislappen låg på 130 miljoner kronor, vilket även innefattade viss ägarandel i Södertälje fotbollsarena.

Namnet Axa togs bort och 2016 blev det återigen Scaniarinken. Namnbytet av arenan innebar miljonbelopp i intäkter varje år – och som, hör och häpna, SSK fick behålla.
Och så sent som förra året bekostade Södertälje kommun ett helt nytt, toppmodernt ljudsystem för cirka fem miljoner.

Med andra ord, om ni frågar mig, som varken är fan av Assyriska eller besöker fotbollsmatcher, så är min neutrala syn att Boel Godner gör skillnad på klubb och klubb.

Med det sagt till vår ordförande: ett krossat glas går inte att reparera.

/Södertäljebo

Läs även: – INSÄNDARE: Tack Boel Godner för en mörk vår

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 9 april 2024 14:57
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Skolsköterska anmäls efter hundratals brister

SKola Skolsköterska läkare barn pexels-pavel-danilyuk-5998458

Foto: Pexels

En omfattande granskning av en skolsköterskas journaler i Nykvarns kommun har avslöjat en rad avvikelser, inklusive uteblivna hälsokontroller och vaccinationsuppföljningar. Skolsköterskan har anmälts för hundratals brister.

En detaljerad journalgranskning vid en skolsköterskemottagning i Nykvarn har avslöjat allvarliga brister i hanteringen av elevhälsan. Initialt upptäcktes drygt 30 bevakningar, vissa flera år gamla utan dokumenterad uppföljning. Vidare granskning har lett till upptäckten av totalt cirka 256 fall där hälsobesök, kontroller, vaccinationer och andra uppföljningar inte genomförts som de ska.

(Annonslänk)

Utöver de enskilda fallen har hela klasser gått miste om hälsobesök och specifika kontroller, med exempel på elever i årskurs fem och sex som inte genomgått grundläggande syn- eller hörselkontroller. Vidare inspektion av mottagningen avslöjade avsaknad av nödvändiga läkemedel och en oordnad hantering av pappersjournaler och dokumentation, vilket strider mot riktlinjerna för korrekt journalhantering.

För att säkerställa en grundlig hälsokontroll av eleverna vid skolstart och under det pågående skolåret, understryker rapporten vikten av att skolsköterskor regelbundet genomgår journaler för att uppdatera och komplettera hälsobesök, vaccinationer och nödvändiga kontroller. Avvikelser som upptäckts inkluderar brist på ordentlig dokumentation för nya elever, felaktigheter i inskannade journaler och en allmän brist på uppföljning för elever i behov av ytterligare hälsovårdskontroller eller vaccinationer.

Denna granskning kastar ljus på viktiga områden som kräver omedelbar åtgärd för att förbättra elevhälsotjänsterna och säkerställa att alla elever får den hälsokontroll och de vaccinationer de har rätt till enligt det nationella vaccinationsprogrammet.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 februari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 24 februari 2024 18:14

DEBATT: Undermålig infrastruktur slår hårt mot företagen

IMG_8916

Foto: Alexander Isa

Potthål och andra skador på vägnätet är en konsekvens av att underhållet på landets vägnät under en lång tid har varit eftersatt. Underhållsskulden uppgår till över 70 miljarder kronor och den ökar. 

Södertälje är en av Stockholmsregionens viktigaste företagarkommuner. Världsledande internationella företag blandas här med en stor mängd mindre företag som får vardagslivet i Södertälje att gå runt. En viktig förutsättning för företagen är att det finns välfungerande transporter, både för att se till att gods kan transporteras samt att personal kan ta sig till och från jobbet. Idag är det uppenbart att varken godstransporter eller personaltransporter sker smärtfritt.

”Mer än en tredjedel av Södertäljes 273 kilometer statliga vägar i ett dåligt eller mycket dåligt skick”

För LT berättar en taxichaufför att potthålen leder till att hon måste sänka hastigheten vilket leder till stressade och nervösa kunder. Ett annat vittnesmål från en däckfirma beskriver hur de under den senaste tiden fått in fem gånger fler kunder än i normalfall på grund av potthålsrelaterade skador. Sänkta hastigheter och fordonsskador är två effekter av ett eftersatt vägnät.

Enligt Transportföretagens sammanställning av landets statliga vägnät så är mer än en tredjedel av Södertäljes 273 kilometer statliga vägar i ett dåligt eller mycket dåligt skick.

(Annonslänk)

I Svenskt Näringslivs undersökning av det lokala företagsklimatet ger mindre än hälften av Södertäljeföretagen infrastrukturen ett bra betyg. I förra årets undersökning fick även de svarande möjligheten att utveckla sina tankar kring infrastrukturen i fritextsvar. I dessa framkommer tydligt att vägnätet har brister. Ett flertal svar vittnar om att det dåliga vägnätet drabbar deras verksamhet negativt. Det rör sig om sänkta hastigheter på vägsträckor, potthål samt framkomlighetsproblem som köbildning, vilket i sin tur leder till försenade leveranser och svårigheter i att attrahera arbetskraft. För näringslivet är god infrastruktur en avgörande fråga.

Bristerna i infrastrukturen är en fråga som inte bara blir alltmer uppmärksammad i Södertälje utan det är en verklighet som hela landet står inför. Runt om i Sverige vittnas det om ett allt sämre vägnät. Svenskt Näringslivs har beräknat att underhållsskulden på landets vägar och järnvägar, det vill säga kostnaden för att återställa infrastrukturen till acceptabel standard, uppgår till över 70 miljarder kronor och skulden ökar.

Nyligen presenterade Trafikverket sitt förslag till inriktning för nästa nationella plan för transportinfrastrukturen 2026–2037. Myndighetens underlag är gediget men defensivt. Trafikverket konstaterar att det inte är möjligt att med dagens resurser både underhålla befintlig infrastruktur och genomföra alla planerade investeringar.

Verkligheten har kommit ifatt Sveriges infrastruktur, och nu krävs att politiken prioriterar rätt och genomför reformer för en infrastruktur som möter näringslivets behov och som gör att företag kan växa.

Olle Karstorp
Regionchef Svenskt Näringsliv Stockholm

Nils Paul
Expert infrastruktur Svenskt Näringsliv

Läs även:
– Södertäljes dåliga väglag och potthål är en del av vår vardag

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 februari 2024 18:04
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors