Företag i fokus:

Grönt ljus: Järnvägsplanen vinner laga kraft

Ostlänken. Pressbild: Trafikverket

Pressbild: Trafikverket

Järnvägsplanen för sträckan Långsjön-Sillekorg i Trosa kommun, en del av det ambitiösa projektet Ostlänken, har nu vunnit laga kraft.

Ett betydelsefullt genombrott i utvecklingen av den dubbelspåriga järnvägen Ostlänken som sträcker sig över 160 kilometer från Järna till Linköping. Nyligen meddelade regeringen sitt beslut att godkänna järnvägsplanen för sträckan mellan Långsjön och Sillekrog i Trosa kommun.

– Att järnvägsplanen vunnit laga kraft innebär att vi nu har rätt att ta mark i anspråk och utforma järnvägen i enlighet med planen. Det är en viktig milstolpe i projektet, säger Linda Abrahamsson, projektledare i ett pressmeddelande.

(Annonslänk)

Detta beslut, som fattades den 27 mars, markerar att planen nu vunnit laga kraft, vilket effektivt möjliggör en fortsättning av förberedelsearbetena längs denna sträcka.

Ostlänken är designad för att erbjuda betydande förbättringar inom tillgänglighet, kortare restider och ökad punktlighet för tågtrafiken. Projektet förväntas även främja regional utveckling genom att underlätta arbetspendling och utöka den lokala arbetsmarknaden.

I Trosa kommun sträcker sig järnvägen över en 13 kilometer lång korridor. Som en del av detta omfattande projekt planeras även ett nytt resecentrum i Vagnhärad, vilket ska stärka områdets anslutningar och bidra till kommunens tillväxt och tillgänglighet.

– Att den första järnvägsplanen för den dubbelspåriga järnvägen Ostlänken har vunnit laga kraft är ett viktigt steg i den största satsningen på svensk järnväg i modern tid. Det är resultatet av flera års arbete där många medarbetare gjort ett fantastiskt jobb. Nu fortsätter vi att fokusera på våra resterande järnvägsplaner inom Ostlänken och hoppas att flera järnvägsplaner blir fastställda och vinner laga kraft, vilket är förutsättningsskapande för att kunna sätta spaden i marken, säger Magnus Sjöberg, programchef.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 15 april 2024 11:06
Senast uppdaterad: 15 april 2024 11:06

Allvarlig brist på ungdomsbostäder i Södertälje

drönare 21 Södertälje

Arkivbild

I Södertälje råder en allvarlig brist på bostäder för ungdomar. 54 procent av ensamboende 20–30 åringar har inte möjlighet att köpa en etta, visar en rapport från Riksbyggen. Regeringen har fått ett konkret förslag om ett startlån som kan hjälpa tusentals unga vuxna.

– Kontantinsatsen är det största hindret när en ung vuxen ska köpa en bostad. Idag finns inga särskilda lånemöjligheter för unga, trots att många aktörer under lång tid har efterfrågat det, säger Johanna Bjurskog i ett pressmeddelande, bostadspolitisk expert på Riksbyggen.

Bostadsbrist är ett problem över hela Sverige, och i 61 kommuner har hälften eller fler av ensamboende 20–30 åringar inte möjlighet att köpa en etta. Områden runtomkring Stockholm och Göteborg är några av de mest utsatta områdena.

För att fler unga vuxna ska kunna äga sitt boende tog Riksbyggen fram ett förslag om ett startlån, kallat Ungbolån.

– Ett så här stort samhällsproblem kräver politiska lösningar. Därför behöver regeringen snarast införa ett startlån för unga vuxna. Det skulle omedelbart underlätta för tusentals unga vuxna att köpa en egen bostad, säger Johanna Bjurskog.

Riksbyggens förslag Ungbolån:

  • Lånet riktar sig till unga vuxna i åldern 18–35 år
  • Lånet omfattar maximalt tio procent av bostadens marknadsvärde med ett tak på 300 000 kr per person
  • Låntagaren står själv för de återstående 5 procenten av kontantinsatsen
  • Banker kan precis som tidigare bevilja lån upp till 85% av marknadsvärdet
  • Räntan på lånet består precis som studiestödet av statens upplåningskostnad plus avgiften för administration och är inte avdragsgill
  • Lånet är amorteringsfritt under maximalt fem år
  • Amorteringskrav två tillämpas inte

Text: Gustav Pettersson.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 december 2022 04:00
Senast uppdaterad: 12 december 2022 22:20

Elpriset stiger till nya nivåer – Bland det dyraste sedan 2019

El eluttag

Foto: Alexander Isa.

Priset på elanvändning fortsätter att stiga kraftigt. På knappt två veckor har priset per kWh ökat med över en krona och når nu nya nivåer.

Elpriset i elområde 3, som Nykvarn och Södertälje kommun tillhör, stiger i morgon till 4,79 kronor per kWh. Det är det högst dagspriset sedan i augusti. Det är det fjärde högsta dygnspriset sedan 2019 och högre än någon dag under förra vintern. Jämfört med i dag stiger elpriset med 0,25 kronor per kilowattimme.

Hushåll och företag i Södertälje med timdebiterade avtal betalar som mest 7,25 kronor per kilowattimme mellan klockan 17 och 18 då timpriset är som högst. Det är också historiskt högt. Priset under topptimmen är den sjunde högsta noteringen hittills.

(Annonslänk)

Räknar man in energiskatt och moms landar priset på 9,57 kronor per kilowattimme under den dyraste timmen. Det innebär att en timmes dammsugning, när elpriset är som högst, kostar omkring 19 kronor för den som har ett elavtal med timpris. Under den billigaste timmen mellan klockan tre och fyra skulle motsvarande dammsugning kosta cirka 8 kronor.

Elpriserna har stigit kraftigt under det senaste året. År 2020 låg snittpriset vid den här tiden på året på 0,31 kronor per kilowattimme och nådde aldrig högre än 2,58 kronor någon enskild timme.

De senaste 30 dagarna har snittet legat på 2,80 kronor per kilowattimme, alltså ungefär nio gånger så högt som 2020. Förra året var motsvarande siffra 1,46 kronor per kilowattimme.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 december 2022 00:13
Senast uppdaterad: 13 december 2022 00:13

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors