Företag i fokus:

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

A-traktorer exploderar i antal – Tredubblats på 10 år

76CF37A4-3F16-4364-9C92-2744F53338B4

Foto: Wikimedia Commons

Antalet A-traktorer har tredubblats i Sverige det senaste decenniet. Även i Nykvarn och Södertälje kommun ser vi en explosionsartad ökning.

Det har aldrig funnits så många A-traktorer som nu i kommunerna. I slutet av 2022 fanns 194 A-traktorer registrerade i Södertälje, nästan en fyrdubbling jämfört med 2012. I Nykvarn fanns det totalt 42 stycken registrerade i kommunen, en fördubbling jämfört med 2012.

Därmed följer kommunerna trenden i både Stockholms län och i landet som helhet. Under motsvarande period har antalet A-traktorer mer än fyrdubblats i Stockholms län och mer än tredubblats i riket som helhet.

Största procentuella ökningen i Stockholms län stod Lidingö kommun för, från fyra A-traktorer 2012 till 191 i slutet av 2022.

Sett till antalet invånare tillhör Nykvarn och Södertälje de A-traktorglesaste tredjedelen av Sveriges kommuner. A-traktortätast i Stockholms län är det i Norrtälje kommun, där det finns nio traktorer per 1 000 invånare. I Solna kommun, däremot, finns det bara tolv A-traktorer i hela kommunen.

Ändrade krav.
Det är främst under de senaste fyra åren som A-traktorerna ökat i popularitet. Enligt Trafikanalys är en del av förklaringen till ökningen att kraven för fordonen ändrades sommaren 2020, vilket gjorde det enklare att bygga om modernare bilar till A-traktorer.

Graf: Newsworty

Graf: Newsworty

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 september 2023 04:00
Senast uppdaterad: 9 september 2023 21:21

DEBATT: Liberalerna sviker lärarna med anmälningsplikten

AWT2018_7522_Malmo__NPP2

Niels Paarup-Petersen, utbildningspolitisk talesperson, Centerpartiet. Pressbild

Regeringen och Sverigedemokraterna öppnar för att lärare ska kunna straffas om de inte anmäler papperslösa elever. Att skicka ut barn från Sverige har blivit viktigare än att ge barn kunskap.

Liberalerna skriver att de inte anser att lärare ska behöva informera andra myndigheter när de kommer i kontakt med elever utan uppehållstillstånd. Utmärkt ståndpunkt. Problemet är bara att Liberalerna just har öppnat dörren för att så ska ske.

Innan Liberalerna gick med på att ändra i direktiven kring anmälningsplikt var alla som jobbar inom vård och undervisning undantagna i utredningsdirektiven. Lärare skulle självklart inte behöva anmäla sina elever!

Men det undantaget är nu borta. Liberalerna har tillsammans med Moderaterna och Kristdemokraterna böjd sig för Sverigedemokraternas krav och öppnat för anmälningsplikt för lärare.

(Annonslänk)

Liberalerna hoppas att barnkonventionen ska sätta stopp för deras egna svek och hindra anmälningsplikt för lärare. Det kan då vara värt att påminna om att Sverige utvisar barn som går i svensk skola och som har levt här hela sina liv. Det stoppas inte av barnkonventionen. Varför Fredrik Malm och resten av L tror att barnkonventionen skulle hindra anmälningar, men inte utvisningar, svävar i det ovissa.

Och inte bara riskerar lärare att få anmälningsplikt på sig. Regeringen vill rent av undersöka vilket straff en lärare ska få om hen inte anmäler ett barn! Det samma gäller inom vården.

”Ingen annan väg än att de som fått nej och avslag måste lämna Sverige”

Centerpartiet är med på att skuggsamhället måste bekämpas. Därför finns heller ingen annan väg än att de som fått nej och avslag måste lämna Sverige. Det är en förutsättning för en reglerad migration. Oavsett hur hårt det kan kännas i det enskilda fallet. Det är och måste vara ett jobb för polisen för att motverka skuggsamhället.

Men det betyder inte att Sverige måste bli ett angiverisamhälle. Vi kräver inte att lärare ska anmäla alla misstankar om föräldrars svartarbete. Varför måste de då anmäla redan utsatta barn och försämra deras chanser framåt i livet – vart det livet än ska levas?

En bra skola bygger på tillit och förtroende mellan lärare och elever. En anmälningsplikt driver ner en kil mellan lärare och elever och underminerar fullständigt lärarnas yrkesetik. Det kommer Centerpartiet aldrig gå med på.

Lärare ska undervisa sina elever – inte utvisa dom.

Niels Paarup-Petersen, C,
utbildningspolitisk talesperson

Tage Gripenstam, C, gruppledare Södertälje

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 9 september 2023 16:19
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:58

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors