Företag i fokus:

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

”Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Efter drunkningsolyckan i Nykvarn – Storebror åtalas

nyk

Ambulanshelikopter på plats efter drunkningsolyckan i Nykvarn. Arkivbild /Läsarbild.

En treåring pojke var nära att drunkna vid Hökmossbadet förra sommaren. Nu åtalas pojkens storebror, som är i 20-årsåldern, för vållande till kroppsskada, grovt brott, för att han lämnat barnet utan uppsikt och tillsyn.

Det var den 20 juli 2022 som räddningstjänsten tillkallades till Hökmossbadet i Nykvarn efter att en liten pojke var nära att drunkna vid badplatsen. Den aktuella dagen var det mycket folk och trångt på badplatsen och 20-åringen hade fått i uppdrag att passa treåringen, medan deras pappa tog hand om ett annat yngre syskon.

Men enligt åtalet lämnades treåringen ”utan uppsikt och tillsyn” då drunkningsolyckan var framme.

Allmänheten på plats hjälpte snabbt till med hjärt- och lungräddning tills sjukvårdpersonal anlände och förde pojken med ilfart till sjukhus med ambulanshelikopter.

I samband med drunkningsolyckan drabbades pojken för hjärtstopp, kramp och syrebrist till hjärnan samt lunginflammation och befann sig i ett ”livshotande tillstånd”, men överlevde mirakulöst.

I slutet på december beslutade Åklagarmyndigheten att åtala pojkens 20-årige bror för händelsen i Nykvarn. Enligt åtalet misstänks han för vållande till kroppskada, grovt brott, och anses ha begått gärningen av oaktsamhet.

”Brottet bör bedömas som grovt då det innefattat ett medvetet risktagande av allvarligt slag eller försummelse av allvarligt slag när särskild uppmärksamhet var påkallad.”, skriver Åklagarmyndigheten i stämningsansökan.

Pojkens storebrodern nekar till brottet som riktas mot honom.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 3 januari 2023 19:40
Senast uppdaterad: 3 januari 2023 20:14

Så lockas medarbetare till Socialkontoret i kommunen

321797441_834163664347383_8876853207104254659_n

Stina Hermansson. Foto: Privat.

På socialkontoret i Södertälje kommun arbetar man aktivt med introduktion in i arbetslivet. Genom ett traineeprogrammet får studenter möjligheten att omvandla teoretiska kunskaper till praktiska färdigheter.

Stina Hermansson, som är verksamhetsutvecklare på Barn och ungdom, har varit med sedan uppstarten av traineeprogrammet år 2018. År 2020 utökades verksamheten till att omfatta hela socialkontoret med vuxenenhet, arbete och försörjning.

Syftet med programmet är att underlätta övergången från att vara student till att bli en medarbetare på kontoret.

Hur började programmet?

– Av erfarenhet har man sett att Barn och ungdom visat på ett utökat behov av en längre introduktion för socialsekreterare, samtidigt som det fanns ett behov att anställa socionomer. De flesta av de som rekryterades till socialkontoret var nyexaminerade, men lite kännedom om myndighetsutövning. Socialkontoret har under en längre tid tagit emot studenter på VFU (verksamhetsförlagd utbildning), men de blev oftast timvikarier och jobbade på somrarna. Med hjälp av traineeprogrammet kunde man ha en strukturerad VFU-period som bestod av hur man förbereder en student till att bli en medarbetare, säger Stina Hermansson, verksamhetsutvecklare, till Carolina Andersson.

Hur har utvecklingen sett ut?

– Traineeprogrammet blev ett lyckat koncept som ledde till att verksamheten fick hjälp i mottagandet av socionomstudenter som skulle göra sin praktik och antalet platser ökade. Barn och ungdom har utvecklat ett bättre samverkansarbete med högskolor i Stockholmsområdet. Vuxenenheten och Arbete och försörjning såg fördelarna med att upprätta ett traineeprogram med studenter som stannade kvar, och på så sätt ville de vara en del av traineeprogrammet.

I vilken utsträckning är traineeprogrammet och hur många platser finns det?

– Verksamhetsutvecklare inom Barn och ungdom samordnar traineeprogrammet för hela socialkontoret. Det finns en tydlig rutin för vilka som får ta del av traineeprogrammet, då eventuella medarbetare kommer att ingå i hela socialkontorets verksamheter. Antalet studenter som får plats är beroende av handledare som kan ta emot studenter. Under år 2022 har åtta studenter fått tagit del av traineeprogrammet under vårterminen och nio under höstterminen.

Vilka lärosäten tar ni emot studenter ifrån?

– Traineeprogrammet omfattades av studenter från olika lärosäten om studenten hade en anknytning till Södertälje till en början. Numera tar traineeprogrammet huvudsakligen studenter från Södertörn Högskolan, Stockholms universitet och Marie Cederskiölds högskola. Däremot är ansökan öppen för alla.

Hur sker rekryteringen och hur informeras studenterna?

– Rekryteringen börjar med information till studenterna i Stockholmsområdet i början på terminen. Tillsammans med andra kommuner får vi träffa studenterna och berätta om vår verksamhet för att skapa ett intresse. På kommunens hemsida läggs en platsannons där studenterna kan skicka in sin ansökan med personligt brev och CV. Därefter kallas studenter på en intervju här i Södertälje där de får en inblick i var socialtjänsten finns och vad vi arbetar med. Den personliga intervjun är mycket uppskattad av studenterna. Traineesamordnaren får då en bild av vad studentens intresseområden och personliga egenskaper. En viktig del av rekryteringen är matchningen så att det blir rätt student till rätt plats.

Traineeprogrammet är uppbyggt i tre delar. Först söker studenten praktikplats, mot slutet av praktikperioden kan de söka till traineeplatser som finns nästa termin. Efter avslutad traineeperiod kan studenterna söka anställning.

Hur ofta är studenten på arbetet?

– Studenternas praktikupplägg blir avgörande i hur traineeprogrammet blir. Generellt brukar det vara mellan 4-5 dagar i veckan, ca 32h. Studentmedarbetare på steg 2 arbetar ca 1–2 dagar per vecka. Det är viktigt att studenten kan kombinera jobbet med de fortsatta heltidsstudierna så att studierna går att slutföra enligt planering.

Hur många får anställning efter programmet?

– Sedan starten 2018 har vi tagit emot 74 studenter på steg 1, haft 44 studentmedarbetare på steg 2 och anställt 28 socionomer efter examen.

Vilka vinster har man sett med programmet?

– Ett flertal vinster har man kunnat se, bland annat mer kompetens nypersonal som känner till verksamheten, erbjudit fler VFU-platser, utökat samarbete med högskolorna. Medarbetare som kunnat bidra som handledare till studenter eller mentorer till studentarbetare. Tryggare medarbetare, nuvarande och nyanställd, säger Stina Hermansson till Carolina Andersson.

Text:

Helen Shabo

Dela via:

Shares
Publicerad: 3 januari 2023 16:16
Senast uppdaterad: 4 januari 2023 14:58

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors