Företag i fokus:

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Telge Återvinning tar täten i textilåtervinning

8ed86b9e5c8dfcc5_org

Pressbild: Telge/Philip Squire

Telge Återvinning förbereder sig för att öppna en ny anläggning under 2024, med målet att hantera textilavfall från hela Mälardalsregionen. Detta initiativ är ett steg mot att uppfylla de nya kraven för textilinsamling som träder i kraft 2025.

Med en ökad medvetenhet om textilindustrins miljöpåverkan tar Telge Återvinning ett viktigt kliv framåt i kampen mot klimatförändringar. Deras nya anläggning, som planeras vara i drift hösten 2024, kommer att ha förmågan att sortera textilavfall från hela Mälardalsregionen. Detta är ett svar på den utökade skyldigheten för kommuner att samla in och hantera textilavfall, en förändring som träder i kraft från och med 1 januari 2025.

– Vår nya försorteringsanläggning kommer att effektivisera textilhanteringen ytterligare. Idag skickas majoriteten av Sveriges insamlade textilavfall vidare till certifierade anläggningar i EU för återanvändning och återvinning. Med Telge Återvinnings anläggning försorteras flödet redan i Sverige och vi kan skicka önskat material direkt till svensk textilåtervinningsindustri och kvalitetssäkra övrig textil för återanvändning, Vesa Hiltula, vd på Telge Återvinning i ett pressutskick.

Vesa Hiltula, vd på Telge Återvinning. Pressbild: Telge/Patrik Fjellström

Textil- och klädbranschen är känd för att vara en av de mest resurskrävande industrierna, ansvarig för upp till 10 procent av de globala klimatutsläppen. I ett försök att förlänga livscykeln för textilprodukter, har regeringen lagt ett ansvar på kommunerna att effektivt separera textilier från annat avfall. Redan under 2022 började Telge Återvinning förbereda för detta nya ansvar genom att införa egna textilinsamlingspunkter runt om i kommunen.

Den nya försorteringsanläggningen är inte bara ett steg framåt för Telge Återvinning, utan en viktig milstolpe för hela Mälardalsregionen. Genom att öka kapaciteten för att hantera textilavfall, underlättar anläggningen för kommunerna att uppfylla de kommande insamlingskraven och bidrar till en mer hållbar hantering av resurser.

– Vi välkomnar alla kommuner i Sverige att höra av sig till oss för en kostnadseffektiv och hållbar lösning av deras insamlade textilier, säger Vesa Hiltula, vd på Telge Återvinning.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 januari 2024 01:24

Telgenytt önskar gott nytt år

PEXELS

Foto: Pexels

Från oss på Telgenytt i Södertälje önskar vi er alla ett Gott Nytt År, fyllt med förnyad energi och positiva förväntningar inför 2024.

Som vi nu står vid skiftet av året, välkomnar vi på Telgenytt 2024 med öppna armar. Det är en tid för reflektion över de erfarenheter vi samlat under det gångna året, och en tid för att blicka framåt med hopp och optimism.

Som en lokalt förankrad tidning, ser vi fram emot att fortsätta rapportera, engagera och växa tillsammans med er. Vi på Telgenytt vill ta detta tillfälle att tacka er för fortsatta stöd och engagemang. Ert intresse och deltagande är vad som gör vår tidning levande och relevant.

Gott Nytt År.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 januari 2024 01:23
Senast uppdaterad: 1 januari 2024 01:23

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors