Företag i fokus:

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Hyreshöjning för 11 000 lägenheter överenskommen

Telge

Foto: Alexander Isa

Telgebolagen och Hyresgästföreningen har efter ”tuffa och intensiva förhandlingar” kommit överens om en hyreshöjning på 4 procent för 2024 för de närmare 11 000 hyreslägenheter som Telgebolagen förvaltar i Södertälje.

Telgebolagen har ett flerårigt hyresavtal med Hyresgästföreningen. Eftersom det ekonomiska läget har förändrats kraftigt sedan avtalet tecknades 2021, har man nu kommit överens om ett kristillägg på 1,95 procent för 2023 års hyror, vilket tas ut från 1 januari 2024.

Det innebär att den totala hyreshöjningen blir 5,95 procent från årsskiftet. Något som ligger under den genomsnittliga hyreshöjningen i Stockholmsregionen, som för 2023 landade på 4,2 procent. 

Hyresgästföreningen hade velat se en lägre höjning med tanke på hyresgästernas ansträngda ekonomi, men anser att överenskommelsen är rimlig med hänsyn till den allmänna kostnadsutvecklingen.

– I en förhandling måste båda parter vara villiga att närma sig varandra och hitta lösningar, trots tuffa förutsättningar, säger Hassan Jama, förhandlingsledare, Hyresgästföreningen region Stockholm till TT. 

Telgebolagen hyresutveckling 2020-2024

ÅrHöjningar för TelgebolagenSnitthöjningar i region Stockholm
20202,05 %1,93 %
20211,45 %1,61 %
20221,69 %1,72 %
20231,83 % (+ 1,95 %*)4,20 %
20244 %Ej klara

*Kristillägg för 2023 års hyra uttas från 1 januari 2024

Skribent: Lucas T.

Julkassen: Ett samarbete mellan Telgenytt och St: Afrems ortodoxa kyrka.

Tryck på bilden för att anmäl er till julkassen

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 november 2023 16:40
Senast uppdaterad: 28 november 2023 16:40

Nu blir elen dyrare – högsta priset på över åtta månader

El eluttag

Foto: Alexander Isa

Elpriset i elområde 3, som Nykvarn och Södertälje kommun tillhör, stiger i morgon till 1,53 kronor per kWh. Det är det högst dagspriset sedan i mars.

Dygnspriset på el är på onsdag, den 29 november, 1,53 kronor i elområde 3 på den nordiska elbörsen Nordpool. Inte sedan den 6 mars har dygnspriset varit lika högt. Jämfört med i dag stiger elpriset med 0,21 kronor per kilowattimme.

Hushåll och företag i Nykvarn och Södertälje med timdebiterade avtal betalar som mest 2,86 kronor per kilowattimme mellan klockan 17 och 18 samt 18 och 19 då timpriset är som högst.

Räknar man in energiskatt och moms landar priset på 4,07 kronor per kilowattimme under den dyraste timmen. Det innebär att en timmes dammsugning, när elpriset är som högst, kostar omkring 8 kronor för den som har ett elavtal med timpris (under den billigaste timmen mellan klockan tre och fyra skulle motsvarande dammsugning kosta cirka 2 kronor).

Elpriserna har stigit under de senaste två åren. År 2020 låg snittpriset vid den här tiden på året på 0,22 kronor per kilowattimme och nådde aldrig högre än 2,05 kronor någon enskild timme.

De senaste 30 dagarna har snittet legat på 0,78 kronor per kilowattimme, alltså ungefär fyra gånger så högt som 2020. Förra året var motsvarande siffra 1,21 kronor per kilowattimme.

Julkassen: Ett samarbete mellan Telgenytt och St: Afrems ortodoxa kyrka.

Tryck på bilden för att anmäl er till julkassen

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 november 2023 15:05
Senast uppdaterad: 28 november 2023 15:05

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors