Företag i fokus:

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Nu kan superlångtradarna rulla genom Nykvarn och Södertälje

langa_lastbilar_puff_E6.jpg_1800

Foto: W.carter, Wikmedia Commons

På fredag öppnas 600 mil vägar för långa – upp till 34,5 meter – lastbilar. Bland annat på E4 och E20 i Södertälje och Nykvarns kommun.

Nu kan lastbilarna bli nästan tio meter längre än tidigare. Den 1 december öppnar de första svenska vägarna för långa lastbilar, eller fordonståg, på upp till 34,5 meter. Den nya längden är en del i Trafikverkets arbete med att öka effektiviteten i transportsystemet – mer lastyta per transport.

– På systemnivå räknar vi med att det ska minska utsläppen från den tunga lastbilstrafiken med fyra till sex procent. Vi vet också att olycksfrekvensen är kopplat till antalet lastbilar – med färre lastbilar blir det färre olyckor, säger Calle Holmström, strategisk planerare på Trafikverket.

Här får långa lastbilar köra i Nykvarn och Södertälje

Till att börja med öppnas ett nästan 600 mil statligt vägnät vilket når ungefär 160 av 290 kommuner från Ystad till Haparanda. I Södertälje och Nykvarns kommun öppnas E4 och E20.

Så ser de nya vägskyltarna för färdväg för långa fordonståg ut. Bild: Transportstyrelsen

– I ett första läge har vi begränsat oss till de här vägarna, fokus har legat på hög vägstandard och att trafiksäkerheten inte påverkas negativt. När det gäller huvudvägnätet är det till väldigt stor del möteseparerade vägar – och i de fall de inte är det har vi haft hårda krav på geometrin. För anslutningsvägarna har vi inte haft några krav på möteseparering, där har vi i stället tittat på körfältsbredd i relation till hastighet och om det finns separata gång- och cykelvägar, säger Calle Holmström.

Vägnätet som öppnas nu når drygt hälften av landets kommuner.

– På lång sikt är målsättningen att fler vägar ska öppnas. Nyttorna vi ser blir större ju fler kommuner som omfattas av nätet. Vi börjar redan nu att utvärdera hur det fungerar med de första vägarna för att kunna täppa igen luckor. Kanske är det möjligt att sänka kraven på dem utan att trafiksäkerheten påverkas. Kanske ser vi att vi behöver investera för att höja vägstandarden på sina håll. Sen alltid svårt att sätta tidsplan, när vi inkluderar fler vägar, säger Calle Holmström.

Här kommer de långa lastbilar att passera. Graf: Newsworthy

Ser ni några risker för trafiksäkerheten?

– Egentligen inte. Transportstyrelsen har tagit fram föreskrifter om fordonen, och det är väldigt tydligt att de ska ha samma framkomlighet som andra lastbilar. Sedan gör vi det här på ett begränsat antal vägar än så länge.

Finns det risk för att gods som skulle ha gått på järnväg istället flyttar till vägarna?

– Vi tror att den risken är väldigt liten. Det handlar snarare om att transportsystemen utvecklas för att komplettera varandra.

Vägarna öppnar på fredag – finns det några fordon än?

– I de kontakter vi har med åkeribranschen har jag upplevt att det finns ett stort intresse. Sedan har nog många velat avvakta med att beställa fordon innan allt är klubbat och klart. Jag tror på en successiv ökning av antalet långa lastbilar.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 27 november 2023 13:16
Senast uppdaterad: 27 november 2023 13:16

Tom Tit och WWF i nytt samarbete för barn och unga

9061cbdddf3d72d2_org

Pressbild: Tom tis

Ett av Sveriges största science centers, Tom Tits Experiment, inleder ett nytt samarbete med Världsnaturfonden WWF och deras satsning Pandaklubben. Genom samarbetet får Pandaklubbens medlemmar upp till 17 år gratis inträde till Tom Tit.

Enligt Lisbeth Larsson, kommunikationschef på WWF, hoppas organisationen att samarbetet ska inspirera barn och unga att lära sig mer om naturvetenskap och innovation samtidigt som de bidrar till att skydda naturen.

– Vi är väldigt glada över vårt nya och spännande samarbete med Tom Tits Experiment. Genom Pandaklubben inspirerar vi barn och unga att lära sig om natur och miljö samtidigt som vi jobbar för en hållbar framtid, uppger hon i ett pressmeddelande.

Pandaklubben är WWFs satsning för barn och unga där medlemmarna får rabatterat inträde på olika natur- och djurbesöksmål. Varje ny medlem bidrar också till att ett nytt träd planteras på Borneo.

På Tom Tits Experiment kan besökare uppleva över 400 interaktiva experiment inom naturvetenskap och teknik.

– Det känns värdefullt att vara förmånspartner till Pandaklubben. Vi hoppas på ett långsiktigt samarbete och vi ser fram emot att välkomna alla pandaklubbmedlemmar till Tom Tits Experiment, säger Åsa Ribbing, marknadschef på Tom Tit.

Samarbetet börjar gälla från 2024.

Skribent: Lucas T

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 27 november 2023 05:00
Senast uppdaterad: 26 november 2023 22:18

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors