Företag i fokus:

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

A-traktorer exploderar i antal – Tredubblats på 10 år

76CF37A4-3F16-4364-9C92-2744F53338B4

Foto: Wikimedia Commons

Antalet A-traktorer har tredubblats i Sverige det senaste decenniet. Även i Nykvarn och Södertälje kommun ser vi en explosionsartad ökning.

Det har aldrig funnits så många A-traktorer som nu i kommunerna. I slutet av 2022 fanns 194 A-traktorer registrerade i Södertälje, nästan en fyrdubbling jämfört med 2012. I Nykvarn fanns det totalt 42 stycken registrerade i kommunen, en fördubbling jämfört med 2012.

Därmed följer kommunerna trenden i både Stockholms län och i landet som helhet. Under motsvarande period har antalet A-traktorer mer än fyrdubblats i Stockholms län och mer än tredubblats i riket som helhet.

Största procentuella ökningen i Stockholms län stod Lidingö kommun för, från fyra A-traktorer 2012 till 191 i slutet av 2022.

Sett till antalet invånare tillhör Nykvarn och Södertälje de A-traktorglesaste tredjedelen av Sveriges kommuner. A-traktortätast i Stockholms län är det i Norrtälje kommun, där det finns nio traktorer per 1 000 invånare. I Solna kommun, däremot, finns det bara tolv A-traktorer i hela kommunen.

Ändrade krav.
Det är främst under de senaste fyra åren som A-traktorerna ökat i popularitet. Enligt Trafikanalys är en del av förklaringen till ökningen att kraven för fordonen ändrades sommaren 2020, vilket gjorde det enklare att bygga om modernare bilar till A-traktorer.

Graf: Newsworty

Graf: Newsworty

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 september 2023 04:00
Senast uppdaterad: 9 september 2023 21:21

DEBATT: Liberalerna sviker lärarna med anmälningsplikten

AWT2018_7522_Malmo__NPP2

Niels Paarup-Petersen, utbildningspolitisk talesperson, Centerpartiet. Pressbild

Regeringen och Sverigedemokraterna öppnar för att lärare ska kunna straffas om de inte anmäler papperslösa elever. Att skicka ut barn från Sverige har blivit viktigare än att ge barn kunskap.

Liberalerna skriver att de inte anser att lärare ska behöva informera andra myndigheter när de kommer i kontakt med elever utan uppehållstillstånd. Utmärkt ståndpunkt. Problemet är bara att Liberalerna just har öppnat dörren för att så ska ske.

Innan Liberalerna gick med på att ändra i direktiven kring anmälningsplikt var alla som jobbar inom vård och undervisning undantagna i utredningsdirektiven. Lärare skulle självklart inte behöva anmäla sina elever!

Men det undantaget är nu borta. Liberalerna har tillsammans med Moderaterna och Kristdemokraterna böjd sig för Sverigedemokraternas krav och öppnat för anmälningsplikt för lärare.

(Annonslänk)

Liberalerna hoppas att barnkonventionen ska sätta stopp för deras egna svek och hindra anmälningsplikt för lärare. Det kan då vara värt att påminna om att Sverige utvisar barn som går i svensk skola och som har levt här hela sina liv. Det stoppas inte av barnkonventionen. Varför Fredrik Malm och resten av L tror att barnkonventionen skulle hindra anmälningar, men inte utvisningar, svävar i det ovissa.

Och inte bara riskerar lärare att få anmälningsplikt på sig. Regeringen vill rent av undersöka vilket straff en lärare ska få om hen inte anmäler ett barn! Det samma gäller inom vården.

”Ingen annan väg än att de som fått nej och avslag måste lämna Sverige”

Centerpartiet är med på att skuggsamhället måste bekämpas. Därför finns heller ingen annan väg än att de som fått nej och avslag måste lämna Sverige. Det är en förutsättning för en reglerad migration. Oavsett hur hårt det kan kännas i det enskilda fallet. Det är och måste vara ett jobb för polisen för att motverka skuggsamhället.

Men det betyder inte att Sverige måste bli ett angiverisamhälle. Vi kräver inte att lärare ska anmäla alla misstankar om föräldrars svartarbete. Varför måste de då anmäla redan utsatta barn och försämra deras chanser framåt i livet – vart det livet än ska levas?

En bra skola bygger på tillit och förtroende mellan lärare och elever. En anmälningsplikt driver ner en kil mellan lärare och elever och underminerar fullständigt lärarnas yrkesetik. Det kommer Centerpartiet aldrig gå med på.

Lärare ska undervisa sina elever – inte utvisa dom.

Niels Paarup-Petersen, C,
utbildningspolitisk talesperson

Tage Gripenstam, C, gruppledare Södertälje

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 9 september 2023 16:19
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:58

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors