Företag i fokus:

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Södertäljebon vidare i världsmästerskapen i Milano

Js

Jonathan Svensson. Foto: Andrea Alegnin

Jonathan Svensson från Södertälje fortsätter sin framgång i fäktning. Efter en imponerande prestation i världsmästerskapen i Milano med fem segrar av fem möjliga tar sig Svensson vidare till huvudrundan.

Världsmästerskapen i fäktning har precis inletts i den italienska staden Milano och kommer att pågå fram till den 30 juli. Bland de tävlande finns Jonathan Svensson, en fäktare från Södertälje, som representerar Sverige. Svensson rankas som 112:a i världen och har nyligen haft framgångar, bland annat en sjätteplats på EM i Plovdiv som en av höjdpunkterna.

Svensson, som rankas 112:a i världen, imponerade under söndagen med fem vinster av fem möjliga, vilket ledde till ett direktavancemang till huvudrundan.

Den svenska truppen består av totalt 10 fäktare som deltar i individuella tävlingar för damvärja, damflorett och herrvärja. Dessutom kommer Sverige att delta i lagtävlingarna för både dam- och herrvärja.

Efter söndagens tävlingar i herrvärja och damflorett kvalificerade sig fem av de sex svenska fäktarna vidare till nästa omgång. Tävlingarna fortsätter på onsdagen den 26 juli med 64 fäktare kvar i varje tävling. Det återstår att se hur långt Jonathan Svensson och resten av den svenska truppen kan nå i världsmästerskapen i Milano.

Foto: Andrea Alegnin #bizziteam

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 juli 2023 05:10
Senast uppdaterad: 24 juli 2023 05:10

Ökande narkotikabeslag i Sverige under första halvåret

da15391b-b98b-41cc-b0f9-44b65a580424

I juni hittades drygt 316 kilo cannabis gömt i urgröpta gipsplattor. Foto: Tullverket

I Tullverkets nya statistik avslöjar att beslagen av cannabis, kokain och amfetamin har ökat betydligt. EnNarkotikan är en central intäktskälla för kriminella gäng, vilket ofta leder till våldsamheter på narkotikamarknaden, det rapporter Tullverket.

Tullverket har genomfört fler narkotikabeslag under första halvåret 2023 än under hela föregående år. Statistiken visar att beslagen av cannabis, kokain och amfetamin har ökat avsevärt, med sammanlagt över 4,5 ton narkotika under perioden. Beslagen av cannabis har ökat drastiskt, särskilt i Stockholms län där 179 kilo marijuana beslagtogs, jämfört med bara 4 kilo under samma period föregående år. Även vapendelar och läkemedlet Ketamin har visat en ökning i beslag jämfört med 2022.

– Vapendelar tas oftast in via post- och kurirflödet och sätts sedan ihop till färdiga vapen hos mottagare,  säger Lisa Engel, enhetschef för kontrollenhet Öst, till P4 Södertälje.

Samband mellan våldsvågen och smugglingen.

Enligt Tullverket finns det en tydlig koppling mellan den ökande våldsvågen under våren och smugglingen av vapendelar. De kriminella gängen är starkt beroende av narkotikahandeln, vilket ofta leder till konflikter och skjutningar på narkotikamarknaden.

Kokainbeslag på över 200 kilo i Helsingborgs hamn. Foto: Tullverket

– De stora beslagen visar att vi blivit vassare men också att smugglingen är omfattande. Efterfrågan på narkotika är stor och så länge det finns en efterfrågan kommer smugglingen att fortsätta. Den som köper några gram kokain till helgen ska veta att man direkt bidrar till den gängkriminalitet som plågar vårt samhälle idag, säger Charlotte Svensson. 

Beslagen av de mest kända narkotiska preparaten har ökat markant under första halvåret 2023 jämfört med samma period 2022. Flera enskilda beslag på över 100 kilo har gjorts, med en majoritet av de största beslagen i Helsingborgs hamn, där kokain hittats i kylcontainrar från Sydamerika och cannabis i lastbilar som anlänt med färja.

Tullverkets beslag av narkotika och dopningsmedel mäts även i samhällsnytta. Genom att förhindra spridningen av dessa droger minskar samhällets kostnader för vård och sociala insatser.

Redan under första halvåret 2023 beräknas samhällsnyttan ligga över 5,1 miljarder kronor, vilket är en rekordnivå för halvårsperioden. Tullverkets arbete spelar därmed en betydande roll i att bekämpa narkotikahandelns negativa påverkan på samhället.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 juli 2023 04:00
Senast uppdaterad: 23 juli 2023 23:21

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors