Företag i fokus:

Kommunen behöver en positiv dialog med föreningslivet

Sodertalje-fotbollsarena-1

Foto: Assyriska FF

Föreningslivet är avgörande för att barn och unga ska kunna växa och inspireras i Södertälje. För väldigt många är det fotbollstränaren eller dansläraren som är den positiva förebilden i barn och ungas liv. Forskningen är väldigt tydlig att en meningsfull fritid är den allra viktigaste skyddsfaktorn mot rekrytering till kriminella gäng.

Det är därför väldigt synd att Södertälje kommun inte lyckas nå ut till föreningslivet bättre. Tvåhundratusen kronor i kommunens hållbarhetsutskott har frusit inne för att kommunen inte lyckats nå ut till föreningarna och fått in tillräckligt många bra ansökningar. Det är ett tecken på att avståndet mellan kommunen och föreningslivet har blivit allt för långt. 

I kommunens värdegrund finns det skrivelser om att göra mer än förväntat och att sätta medborgaren först. Såna skrivelser får inte bara vara tomma ord utan måste faktiskt levas upp till. 

(Annonslänk)

På sista tiden har kommunens oförmåga att hjälpa och stötta föreningslivet aktualiserats av hur Assyriska FF har behandlats. Det är självklart att Assyriska måste betala tillbaka sina skulder till kommunen, men det måste vara på ett rimligt sätt. Idag engagerar föreningen hundratals barn och unga i Södertälje. Det vore mycket olyckligt om denna anrika förening tvingades gå på knäna för att kommunen inte är redo att göra mer än förväntat och anpassa avbetalningsplanen efter Assyriskas förutsättningar. 

”Kultur- och fritidsnämnden behöver ta sitt ansvar”

Kultur- och fritidsnämnden behöver ta sitt ansvar för att se till att föreningslivet får bra förutsättningar. Kommunen ska inte vara ett hinder utan ett stöd för föreningarna.

Problemen med dialog mellan kommunen och civilsamhället återfinns också i kommunens relationer med näringslivet. När Svenskt Näringsliv rankar kommunernas företagsklimat placeras Södertälje i bottenskiktet. En av de viktigaste förklaringarna till det är att Södertäljes företagare upplever stort missnöje med bristen på dialog och hörsamhet från kommunen.

Det är på tiden att Södertälje kommun gör upp med den osunda kulturen på stadshuset och att värdeorden om “Medborgaren först”, “Mer än förväntat” och “Respekt för individen” faktiskt levs upp till. 

Kommunen finns för invånarnas skull, inte tvärtom. 

Metin Hawsho (L),
gruppledare

Victor Zetterman (L),
ordförande

Läs även: DEBATT: Skilda världar och långt ifrån lika för alla

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 maj 2024 18:00
Senast uppdaterad: 14 maj 2024 16:14

Förre Assyriska tränaren Peter Antoine har avlidit

Skarmavbild-2023-10-14-kl.-07.27.56

Bild: Skrämdump

”En karismatisk person med stor karaktär och en mäktig röst som uttalade det som först kom upp i hjärtat”, så beskrivs den tidigare Assyriskalegenden som har gått bort vid 79 års ålder.

Fotbollstränaren och tv-personligheten Peter Antoine har avlidit vid 79 års ålder till följd av lunginflammation. Han bodde i Hällevik under en längre tid och kämpade med benröta från 2017, vilket ledde till att han amputerade sitt högra ben.

Peter Antoine, som var känd för sin intensiva tränarstil, kom till Assyriska och Bårsta IP 1998 med sin tyska speltaktik. Han tränade Södertäljelaget fram till 2001, men tvingades att lämnade på grund av fysiska besvär. Fotbollsprofilen hann under sin tid även träna lag som Mjällby AIF och Gefle IF.

Född i Tyskland 1944 under andra världskriget, var Peter Antoine även en uppskattad tv-kommentator i Tipslördag på TV4 under 2000-talet. Under sina sista år bodde Antoine permanent i Hällevik, där han avled den 12 oktober 2023.

Bortgången har haft en djup påverkan på både Assyriska-fans och Södertäljeklubben, som minns honom med kärlek och värme.

– Vi kunde vinna mot alla lag vi mötte. Vi uppnådde stora framgångar speciellt kvalet till Allsvenskan 1999. Under den perioden hade vi en slogan som löd på följande sätt: vi spelade med tysk disciplin, svensk organisation och assyrisk teknik. Peter var en man med stor karisma, bestämd, visste vad han ville. Han tog plats och sa alltid vad han tyckte. Han trivdes hos oss i AFF kände sig hemma här, säger Metin Tasci, ungdomstränaren och kapten under Antoines tid, till klubben.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 oktober 2023 07:36
Senast uppdaterad: 14 oktober 2023 07:36

Positiv ökning i Södertälje – Nykvarn fortfarande i topp

Täljegymnasiet

Foto: Alexander Isa

Förra året såg vi en positiv ökning av andelen elever som gick ut grundskolan i Södertälje kommun med behörighet till gymnasiets yrkesprogram. Men ny statistik visar på stora regionala ojämlikheter.

Andelen elever som avslutade grundskolan med behörighet till gymnasiets yrkesprogram ökade förra året i Södertälje kommun med en förbättring på 5 procentenheter jämfört med året innan. Totalt var 82,3 procent behöriga till gymnasiet, enligt Skolverkets senaste statistik.

Nykvarn tappade 0,7 procent, men toppar fortfarande med 95,6 procents elevbehörighet.

Trots detta finns det betydande regionala skillnader i hela landet, med över 70 skolor där mer än en tredjedel av eleverna inte uppnår gymnasiebehörighet, och ett tiotal skolor där inte ens hälften gör det, särskilt i större städer.

– Alla elever ska ha samma chans att lyckas, oavsett var de bor. I dag ser vi hur svensk skola slits isär och det är totalt oacceptabelt, säger Åsa Fahlén, ordförande för Sveriges Lärare.

I Stockholms län varierar resultaten, med över 95 procent gymnasiebehöriga elever i Danderyd och Nykvarn, medan siffran sjönk till 80 procent i Norrtälje. Nationellt sett låg gymnasiebehörigheten på 85 procent förra läsåret, vilket är liknande nivå som tidigare. Södertäljes elever överträffar dock rikssnittet. För att bli behörig att söka till yrkesprogram måste eleverna få godkända betyg i svenska (eller svenska som andraspråk), engelska och matematik, samt i ytterligare fem ämnen, totalt åtta ämnen.

– För att elever ska kunna lyckas krävs lärare med rätt behörighet och särskilt stöd till de som behöver det. Det bästa receptet för att öka gymnasiebehörigheten i sin kommun är att satsa på en god arbetsmiljö för att kunna behålla och attrahera lärare och att se till att de nödvändiga resurserna finns på plats, säger Åsa Fahlén.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 oktober 2023 05:30
Senast uppdaterad: 14 oktober 2023 01:13

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors