Företag i fokus:

Södertälje bland de minst barnvänliga kommunerna

Södertälje

Foto: Alexander Isa

En ny kartläggning från Länsförsäkringar visar att Vellinge är Sveriges mest barnvänliga kommun, medan Södertälje hamnar bland de minst barnvänliga.

Länsförsäkringar har sammanställt en ranking av Sveriges kommuner baserat på 14 variabler som speglar hur barnvänliga de är ur barnens perspektiv.

– En bra start i livet bygger bland annat på möjligheten till en god utbildning, i en trygg miljö med ett aktivt liv vid sidan av skolan. Det ger barn bra förutsättningar att växa och utveckla de färdigheter och kunskaper som behövs för att möta vuxenlivets utmaningar samt för att skapa sig en ekonomisk trygghet, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar.

(Annonslänk)

Variablerna omfattar fritid, idrott, skola och trygghet. Resultaten visar att Vellinge, med sina attraktiva boendemiljöer och höga standard inom barnomsorg och utbildning, tar förstaplatsen. Södertälje däremot hamnar långt ner på listan, på plats 270 av 290.

Generellt sett toppas listan av medelstora kommuner belägna utanför de större tätorterna, medan mindre kommuner ofta ligger längre ner. Analysen visar även en tydlig korrelation mellan kommunernas barnvänlighet och bostadspriser – ju bättre placering i rankingen, desto högre kvadratmeterpriser på bostadsmarknaden.

Där det är bäst för barnen är det generellt sett också dyrast att bo.

– Med kartläggningen vill vi undersöka vilka möjligheter och utmaningar en barnfamilj har i landets kommuner och hur detta avspeglar prisbilden på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar.

– De kommuner som är mest attraktiva för barnfamiljer att bo i har en högre prislapp. Prisbilden kan ses som en sammanfattande pengamässig indikator på boendemiljöns attraktivitet. I den mån man vill bo där det är bäst får man vara beredd att betala för att ta sig över tröskeln alternativt bo på en mindre yta, säger han.

Nykvarns kommun placeras på plats 170 av landets 290 kommuner.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 maj 2024 12:15
Senast uppdaterad: 14 maj 2024 12:15

Fastighetsägare anmäld – Gravfält schaktades bort

Gravmaskin-Pixabay-1

Bild: Pixabay

Länsstyrelsen har anmält en misstanke om fornminnesbrott i Nykvarns kommun, där ett gravfält skadats på grund av schaktning.

Det var i fjol som Länsstyrelsen i Stockholm fick kännedom om att fornlämningar skadats. Detta uppdagades efter att en privatperson observerat och rapporterat händelsen till Länsstyrelsen.

En del av fornlämningen, ett gravfält inom fastigheten, hade skadats på grund av schaktning. Enligt rapporten hade fastighetens östra del schaktats och planats ut, där synliga stenar från gravfältet flyttats till en stensträng längs tomtgränsen. Vid Länsstyrelsens besiktning i oktober 2023 konstaterades att omkring 20-25% av gravfältet hade skadats, inklusive minst två gravar.

Tidigare dialog mellan fastighetsägarna och Länsstyrelsen gällande bygglov antyder att åtgärderna kan ha varit genomförda utan tillstånd.

”Vid en eventuell ansökan hade inte tillstånd givits till schaktning vid eller på fornlämningen.”, skriver Länsstyrelsen.

Incidenten polisanmäldes gällande misstänkt om fornminnesbrott.

Länsstyrelsens bedömning är att gravfältets värde har lidit betydande skador genom dessa åtgärder, och en fullständig återställning av fornlämningen anses inte vara möjlig.

”Det vetenskapliga värdet av fornlämningen är skadat genom att gravar med dess informationsinnehåll har schaktats bort till synes i sin helhet, möjligheten till att ta till vara den informationen har gått förlorad. Det kan finnas rester kvar av gravar och/eller arkeologiska anläggningar inom ytan, beroende på vilka typ av ingrepp man har gjort inom fastigheten men Länsstyrelsen bedömer att det är mycket låg potential att lämningar finns bevarade.”, skriver Länsstyrelsen i beslutet.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 januari 2024 16:18
Senast uppdaterad: 16 januari 2024 16:18

DEBATT: Yrkeslivet börjar med ett genomtänkt gymnasieval

06E021EE-29A0-424B-A7B7-0312C8BE8A18

Olle Karstorp, Svenskt Näringsliv. Foto: Alexander Isa/Pressbild

Nu är det dags för Södertäljes drygt 1250 elever från årskurs 9 att göra gymnasieval. Ett stort och viktigt val som kräver medvetenhet och eftertanke. Många dörrar står öppna, men det blir enklare om ett välgrundat val görs redan från början. Då bör både föräldrarna, skolan och naturligtvis eleven själv göra sitt bästa för att landa rätt.

Att välja efter intresse är bra, men det är viktigt att komma ihåg att intressen utvecklas och ändras. Och det kan vara flera olika program som möter ens intressen.

I den allmänna diskussionen hörs ofta att ungdomar som har svårt med teoretiska ämnen borde välja en yrkesutbildning. Det är sant, men det gäller inte bara den här gruppen. Fler borde välja en yrkesutbildning överhuvudtaget. Många elever på högskoleförberedande program väljer att inte plugga vidare efter examen. De väljer inte heller gymnasieutbildning med den intentionen. Kanske de borde ha valt yrkesprogram i stället? Mycket möjligt. 

”Medianlönen kan öka med över 100 000 kronor per år”

Från och med förra året ingår också den grundläggande högskolebehörigheten på samtliga program, även om eleverna på yrkesprogram kan välja bort den. Vägen till högskolan kan alltså fortfarande stå öppen vilket program man än väljer. För den som väljer yrkesprogram öppnas samtidigt en ny dörr till välbetalda och stimulerande arbeten i branscher som skriker efter folk. En yrkesutbildning med upparbetade nära samarbeten med företag ger generellt mycket goda möjligheter till jobb direkt efter studenten.

Olle Karstorp, regionchef Stockholm, Svenskt Näringsliv

Etableringschansen på arbetsmarknaden kan öka med upp till 21 procentenheter för den som väljer yrkesprogram. Medianlönen kan öka med över 100 000 kronor per år.

Ett tips för den som vill ha koll är Ekonomifaktas sajt Gymnasiepejl. Där redovisas arbetsmarknads- och inkomststatistik för elever som tidigare gått olika gymnasieprogram. I Södertälje har till exempel 75% av eleverna som gått industritekniska programmet. Även fordons- och transportprogrammet har en hög etableringsgrad. I jämförelse med helt högskoleförberedande program är skillnad stor. I snitt har endast var femte elev från något av dessa program etablerat sig på arbetsmarknaden tre år efter examen.

”Det är inte bara Svenskt Näringsliv som tycker att fler elever borde välja yrkesprogram”

Det är inte bara Svenskt Näringsliv som tycker att fler elever borde välja yrkesprogram. Skolverket konstaterar att för att möta arbetsmarknadens behov och ungdomars efterfrågan bör fler platser i både Södertälje och hela Stockholms län omdisponeras från högskoleförberedande program till yrkesprogram. Framför allt borde programmen bygg och anläggning, el och energi, fordon och transport, industritekniska samt vård och omsorg prioriteras. 

Från och med nästa år ska också gymnasial utbildning inte bara dimensioneras utifrån elevernas efterfrågan utan också efter arbetsmarknadens behov. Vi hoppas också att det leder till konkreta förändringar i det utbildningsutbud som möter framtida elever. 

Sist men inte minst borde fler föräldrar också tänka tanken att ungdomarna skulle få högre livskvalitet om de redan på gymnasiet fick med sig det självförtroende och de möjligheter till bra jobb som yrkesutbildningar innebär. Det ger en bra start på vuxenlivet. 

Olle Karstorp,
regionchef Stockholm, Svenskt Näringsliv

Johan Olsson,
policyexpert kompetensförsörjning, Svenskt Näringsliv

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 januari 2024 12:03
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors