Företag i fokus:

Dödligt våld ökar – de flesta fall utanför kriminella miljöer

Polis-1

Arkivbild

Det dödligt våldet har ökat markant i Sverige. Men en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att två av tre fall av dödligt våld i Sverige sker utanför kriminella miljöer.

Enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) sker två av tre fall av dödligt våld i Sverige utanför kriminella miljöer. Sverige har högre nivåer av dödligt våld mot unga män jämfört med övriga Europa, men lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen.

Dödligt våld i Sverige kan delas in i tre huvudkategorier: våld i kriminella miljöer, våld inom familjen (inklusive partnervåld) och våld i samband med spontanbråk och dispyter. Under perioden 2018–2021 utgjorde våld i kriminella miljöer den största kategorin, med cirka 34 procent av fallen, medan två tredjedelar av fallen inträffade i andra sammanhang.

(Annonslänk)

– En nästan lika stor kategori som dödligt våld i kriminell miljö är olika typer av spontana bråk och dispyter med dödlig utgång. Det kan uppstå till exempel i missbrukarkretsar men det kan också handla om konflikter kopplade till alkohol och nöjeslivet, ungdomsvåld eller svartsjukegräl. Omkring en fjärdedel är dödligt våld inom familjen, och då ingår även partnervåld i den kategorin, säger Klara Hradilova Selin, utredare, Brå, i ett pressmeddelande.

Dödligt våld mot unga män i åldern 15–29 år har ökat markant i Sverige, främst på grund av dödsskjutningar i kriminella miljöer. År 2021 var nivån för dödligt våld mot unga män 42 avlidna per miljon invånare, jämfört med 28 per miljon i Europa.

Sex av tio kvinnor som dödades i Sverige under perioden 2018–2021 föll offer för sina nuvarande eller tidigare partners. Sverige har dock lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen jämfört med Europa i stort, med 2,9 avlidna per miljon invånare i Sverige mot 6 per miljon i Europa år 2021.

Medan dödligt våld i kriminella miljöer har ökat, har andra kategorier av dödligt våld haft varierande trender. Dödligt partnervåld minskade under andra hälften av 2000-talet och stabiliserades under 2010-talet. Under mitten av 2010-talet noterades en uppgång i dödligt våld vid spontanbråk och dispyter, som därefter legat på en högre stabil nivå.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:48

Färre skilsmässor – så är läget i Nykvarn och Södertälje

Ring bröllop

Foto: Pexels

Det är färre som skiljer sig i Sverige. Oro för ekonomin kan vara en faktor, säger forskare. I Södertälje har 164 skilsmässor registrerats hittills i år.

Vi är inne i den skilsmässointensivaste perioden av året. Oktober är den månad då flest skilsmässoansökningar lämnas in till tingsrätterna. Men hittills i år är det färre som skiljer sig i Sverige, visar SCB:s befolkningsstatistik som sträcker sig till och med augusti. Då hade knappt 13 900 skilsmässor registrerats. Det är den lägsta siffran sedan 2005.

I Nykvarn handlar det om totalt 18 skilsmässor under perioded jämfört med 14 i fjol. I Södertälje har 164 skilsmässor genomförts, enligt SCB:s senaste siffror. Det är tre färre än snittet för de senaste 22 åren och fem färre än i fjol. År 2010 registrerades 205 skilsmässor i kommunen, vilket är den högsta siffran för perioden januari till augusti under 2000-talet.

Glenn Sandström, docent vid Umeå universitet, menar att det finns många faktorer som kan förklara att allt färre skiljer sig. En av de viktigaste är hur många gifta par det finns i befolkningen.

– Eller kanske ännu viktigare: hur många nya äktenskap. Risken för skilsmässa är i princip noll första året, sedan ökar sannolikheten år för år. När risken är som störst har varierat – någonstans mellan sju och tio år. Sedan sjunker sannolikheten igen för varje år och blir väldigt låg efter 25–30 år. Under de senaste decennierna har man noterat en ökning av något som brukar kallas grey divorce, en liten uppgång bland äldre som kanske till och med gått i pension, innan antalet sjunker igen, säger han.

Under pandemin sjönk antalet giftermål kraftigt. Är det för tidigt att prata om en pandemieffekt?

– Nej, jag skulle nog säga att den redan påverkar. Det tillfördes få nya äktenskap till riskpoolen under pandemin, och även om skilsmässorna också gick ner fortsatte folk att skilja sig. Det blir en selektionseffekt, de äktenskap som blev kvar är mer stabila.

En annan faktor är ekonomin. Ökade kostnader, högre räntor och sjunkande bostadspriser spelar in och gör att färre skiljer sig.

– Så är det, i alla fall på kort sikt. Man kan ha svårt att se hur man ska få det att gå ihop om man skiljer sig. Bara häromdagen läste jag i DN om hur mycket ett särbopar sparade på att flytta ihop – det kunde vara över 10 000 i månaden. När man skiljer sig ökar kostnaderna på motsvarande sätt. Har bostadspriserna dessutom sjunkit kanske man måste sälja bostaden med förlust också, vilket utgör ytterligare en stark ekonomisk restriktion, säger Glenn Sandström.

Och på längre sikt då?

– Det är lite mer oklart, det finns faktorer som påverkar i båda riktningarna. Med stigande arbetslöshet ökar risken för skilsmässa, framför allt om det är mannen som blir arbetslös. Män tenderar att hantera arbetslöshet sämre än kvinnor – de har större risk för missbruk och större risk för depression vid långvarig arbetslöshet. Att bli arbetslös är dåligt för båda könen, men med mer påtagligt negativa effekter bland män. Det kanske har med könsroller att göra, att mer av mannens självkänsla är knuten till arbetet till exempel.

En ytterligare faktor Glenn Sandström nämner är en allmän oro i världen.

– Vi hade pandemin som följdes av krig, klimatkris och osäkerhet. Man pratar ibland om en permacrisis, en ständigt pågående kris och det gör att riskaversionen ökar och man blir mindre benägen att bryta upp. Man vet vad man har men inte vad man får.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 oktober 2023 08:30
Senast uppdaterad: 24 februari 2024 16:39

Nio personer åtalas för skjutningar och sprängningar

Polis.2

Skjutning mot en lägenhetsdörr i Södertälje i januari. Foto: Alexander Isa

Nio personer åtalas för bland annat sprängdåd i Stockholm och skjutningen mot en lägenhetsdörr i Södertälje. Två av de misstänkta personerna som nu åtalas är från Södertälje.

I januari skakades Stockholmområdet av flera sprängattacker, inklusive i områden som Akalla, Upplands Bro och Upplands Väsby. Dessa händelser kopplas till den ökande våldsvågen i regionen. Sammanlagt har polisen lyckats knyta och åtala ett antal personer, däribland medlemmar av Foxtrotnätverket och dess ledare Rawa Majid, även känd som ”Kurdiske räven.”

I det omfattande åtalet ingår även fallet med skjutningen mot en lägenhetsdörr på Astrabacken i Södertälje den 25 januari. Enligt uppgifter ska gärningsmannen ha skjutit mot fel dörr. Den tilltänkta måltavlan var, enligt källor, en av Sveriges mest kända rappartister – som går under pseudonym.

Polisen på plats efter skjutningen vid Astrabacken. Foto: Alexander Isa

– Jag bedömer att måltavlorna för sprängningarna och dörrskjutningen i det här åtalet har kopplingar till ett av de kriminella nätverken i Stockholm. De som åtalas har i olika utsträckning kopplingar till ett motstående nätverk, säger senior åklagare Alexandra Bittner.

De inblandade är samtliga män och befann sig i åldern mellan 17 och 30 år när brotten begicks. Bland dem finns två som är från Södertälje, en 27-åring och en 26-åring.

27-åringen åtalas för skjutningen mot lägenhetsdörren på Astrabacken. Han misstänks även för grovt olaga hot samt grovt vapenbrott mellan den 25–30 januari i Södertälje. Dessutom åtalas han för allmänfarlig ödeläggelse, där han misstänks tillsammans med en man i 30-årsåldern ha varit inblandad i sprängningen i Upplands Väsby den 29 januari.

26-åringen från Södertälje misstänks vara den som låg bakom skjutningen mot lägenhetsdörren i Södertälje och som tillhandahöll vapnet som användes av 27-åringen.Han åtalas för flera fall av anstiftan, inklusive skjutningen, grovt olaga hot, grov allmänfarlig ödeläggelse samt medhjälp till grovt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor för sprängningen i Upplands Väsby. Enligt polisuppgifter till LT var sprängningen riktad mot Foxtrotnätverkets sprängexpert.

Natten mot den 1 februari – en vecka efter skjutningen vid Astrabacken – beskjuts ännu en lägenhetsdörr, denna gång på Storgatan, bara ett stenkast från platsen där den senaste skjutningen inträffade. På adressen är den åtalade 27-åringen skriven.

Läs även: – Två skjutningar mot lägenhetsdörrar – Skotten trängde igenom dörren

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 oktober 2023 07:30
Senast uppdaterad: 25 oktober 2023 12:37

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors