Företag i fokus:

Dödligt våld ökar – de flesta fall utanför kriminella miljöer

Polis-1

Arkivbild

Det dödligt våldet har ökat markant i Sverige. Men en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att två av tre fall av dödligt våld i Sverige sker utanför kriminella miljöer.

Enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) sker två av tre fall av dödligt våld i Sverige utanför kriminella miljöer. Sverige har högre nivåer av dödligt våld mot unga män jämfört med övriga Europa, men lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen.

Dödligt våld i Sverige kan delas in i tre huvudkategorier: våld i kriminella miljöer, våld inom familjen (inklusive partnervåld) och våld i samband med spontanbråk och dispyter. Under perioden 2018–2021 utgjorde våld i kriminella miljöer den största kategorin, med cirka 34 procent av fallen, medan två tredjedelar av fallen inträffade i andra sammanhang.

(Annonslänk)

– En nästan lika stor kategori som dödligt våld i kriminell miljö är olika typer av spontana bråk och dispyter med dödlig utgång. Det kan uppstå till exempel i missbrukarkretsar men det kan också handla om konflikter kopplade till alkohol och nöjeslivet, ungdomsvåld eller svartsjukegräl. Omkring en fjärdedel är dödligt våld inom familjen, och då ingår även partnervåld i den kategorin, säger Klara Hradilova Selin, utredare, Brå, i ett pressmeddelande.

Dödligt våld mot unga män i åldern 15–29 år har ökat markant i Sverige, främst på grund av dödsskjutningar i kriminella miljöer. År 2021 var nivån för dödligt våld mot unga män 42 avlidna per miljon invånare, jämfört med 28 per miljon i Europa.

Sex av tio kvinnor som dödades i Sverige under perioden 2018–2021 föll offer för sina nuvarande eller tidigare partners. Sverige har dock lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen jämfört med Europa i stort, med 2,9 avlidna per miljon invånare i Sverige mot 6 per miljon i Europa år 2021.

Medan dödligt våld i kriminella miljöer har ökat, har andra kategorier av dödligt våld haft varierande trender. Dödligt partnervåld minskade under andra hälften av 2000-talet och stabiliserades under 2010-talet. Under mitten av 2010-talet noterades en uppgång i dödligt våld vid spontanbråk och dispyter, som därefter legat på en högre stabil nivå.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:48

A-traktorer exploderar i antal – Tredubblats på 10 år

76CF37A4-3F16-4364-9C92-2744F53338B4

Foto: Wikimedia Commons

Antalet A-traktorer har tredubblats i Sverige det senaste decenniet. Även i Nykvarn och Södertälje kommun ser vi en explosionsartad ökning.

Det har aldrig funnits så många A-traktorer som nu i kommunerna. I slutet av 2022 fanns 194 A-traktorer registrerade i Södertälje, nästan en fyrdubbling jämfört med 2012. I Nykvarn fanns det totalt 42 stycken registrerade i kommunen, en fördubbling jämfört med 2012.

Därmed följer kommunerna trenden i både Stockholms län och i landet som helhet. Under motsvarande period har antalet A-traktorer mer än fyrdubblats i Stockholms län och mer än tredubblats i riket som helhet.

Största procentuella ökningen i Stockholms län stod Lidingö kommun för, från fyra A-traktorer 2012 till 191 i slutet av 2022.

Sett till antalet invånare tillhör Nykvarn och Södertälje de A-traktorglesaste tredjedelen av Sveriges kommuner. A-traktortätast i Stockholms län är det i Norrtälje kommun, där det finns nio traktorer per 1 000 invånare. I Solna kommun, däremot, finns det bara tolv A-traktorer i hela kommunen.

Ändrade krav.
Det är främst under de senaste fyra åren som A-traktorerna ökat i popularitet. Enligt Trafikanalys är en del av förklaringen till ökningen att kraven för fordonen ändrades sommaren 2020, vilket gjorde det enklare att bygga om modernare bilar till A-traktorer.

Graf: Newsworty

Graf: Newsworty

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 september 2023 04:00
Senast uppdaterad: 9 september 2023 21:21

DEBATT: Liberalerna sviker lärarna med anmälningsplikten

AWT2018_7522_Malmo__NPP2

Niels Paarup-Petersen, utbildningspolitisk talesperson, Centerpartiet. Pressbild

Regeringen och Sverigedemokraterna öppnar för att lärare ska kunna straffas om de inte anmäler papperslösa elever. Att skicka ut barn från Sverige har blivit viktigare än att ge barn kunskap.

Liberalerna skriver att de inte anser att lärare ska behöva informera andra myndigheter när de kommer i kontakt med elever utan uppehållstillstånd. Utmärkt ståndpunkt. Problemet är bara att Liberalerna just har öppnat dörren för att så ska ske.

Innan Liberalerna gick med på att ändra i direktiven kring anmälningsplikt var alla som jobbar inom vård och undervisning undantagna i utredningsdirektiven. Lärare skulle självklart inte behöva anmäla sina elever!

Men det undantaget är nu borta. Liberalerna har tillsammans med Moderaterna och Kristdemokraterna böjd sig för Sverigedemokraternas krav och öppnat för anmälningsplikt för lärare.

(Annonslänk)

Liberalerna hoppas att barnkonventionen ska sätta stopp för deras egna svek och hindra anmälningsplikt för lärare. Det kan då vara värt att påminna om att Sverige utvisar barn som går i svensk skola och som har levt här hela sina liv. Det stoppas inte av barnkonventionen. Varför Fredrik Malm och resten av L tror att barnkonventionen skulle hindra anmälningar, men inte utvisningar, svävar i det ovissa.

Och inte bara riskerar lärare att få anmälningsplikt på sig. Regeringen vill rent av undersöka vilket straff en lärare ska få om hen inte anmäler ett barn! Det samma gäller inom vården.

”Ingen annan väg än att de som fått nej och avslag måste lämna Sverige”

Centerpartiet är med på att skuggsamhället måste bekämpas. Därför finns heller ingen annan väg än att de som fått nej och avslag måste lämna Sverige. Det är en förutsättning för en reglerad migration. Oavsett hur hårt det kan kännas i det enskilda fallet. Det är och måste vara ett jobb för polisen för att motverka skuggsamhället.

Men det betyder inte att Sverige måste bli ett angiverisamhälle. Vi kräver inte att lärare ska anmäla alla misstankar om föräldrars svartarbete. Varför måste de då anmäla redan utsatta barn och försämra deras chanser framåt i livet – vart det livet än ska levas?

En bra skola bygger på tillit och förtroende mellan lärare och elever. En anmälningsplikt driver ner en kil mellan lärare och elever och underminerar fullständigt lärarnas yrkesetik. Det kommer Centerpartiet aldrig gå med på.

Lärare ska undervisa sina elever – inte utvisa dom.

Niels Paarup-Petersen, C,
utbildningspolitisk talesperson

Tage Gripenstam, C, gruppledare Södertälje

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 9 september 2023 16:19
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:58

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors