Företag i fokus:

Regeringens satsning – 115 miljoner till kommunala skolor

Biblotek bok böcker

Foto: Pexels

I ett steg mot att främja läsning och utbildning har regeringen avsatt betydande medel för inköp av läroböcker. För 2024 är 658 miljoner kronor öronmärkta för detta ändamål, varav Stockholms läns kommunala skolor kan ansöka om totalt 115 miljoner kronor.

– I många skolor saknar elever och lärare tillgång till läromedel av hög kvalitet. Genom det här statsbidraget får skolorna i Stockholms län möjlighet att köpa in omkring 230 000 läroböcker. Det är ett viktigt steg i vår strävan mot principen om en lärobok per elev och ämne, säger skolminister Lotta Edholm.

Under 2023 infördes ett statsbidrag riktat mot inköp av läromaterial, en satsning som fortsätter expandera in i 2024. Skolverket har nyligen meddelat hur dessa pengar kommer fördelas bland Sveriges kommuner och fristående skolor, med ett specifikt fokus på Stockholmsregionen där kommunala skolor har möjlighet att erhålla en betydande summa för att förstärka sina läromedelsbibliotek.

(Annonslänk)

Med dessa resurser kan skolhuvudmän söka medel för att förvärva förlagsproducerade läroböcker till ett brett spektrum av utbildningsnivåer, inklusive förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, specialskola och sameskola. Dessutom inkluderas möjligheten att ansöka om medel för lärarhandledningar, vilket ytterligare stärker lärarnas verktygslåda för effektiv undervisning.

– Tyvärr har det funnits en ogenomtänkt digitalisering av skolan som har inneburit fler skärmar och färre böcker, även långt ner i åldrarna. Detta trots att det finns vetenskapligt stöd för att elever lär sig grundläggande färdigheter – som att läsa, skriva och räkna – bäst med traditionell undervisning med böcker, papper och penna, säger skolminister Lotta Edholm.

I detalj kan exempelvis Södertäljes kommunala skolor ansöka om nästan 4,9 miljoner kronor, medan Nykvarn kommun har möjlighet att erhålla över 880 000 kronor. Denna ekonomiska injektion är tänkt att direkt påverka elevers lärande genom tillgång till uppdaterade och relevanta läromedel.

Denna finansiella satsning speglar regeringens ambition att lyfta utbildningsstandarden och göra kvalitativa läromedel mer tillgängliga över hela landet. Genom att ge skolorna de resurser som krävs för att uppdatera och utöka sina läromedelsbibliotek, siktar man på att skapa en mer jämlik och kvalitativ utbildningsmiljö för alla elever.

Läs även: – KRÖNIKA: Kunskapsbrist när elever förlitar sig på teknologin

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 februari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 28 februari 2024 00:56

Fastighetsägare vinner strid mot kommunen

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

En fastighetsägare i Södertälje har vunnit en rättslig strid motSödertälje kommun gällande en komplementbyggnad, vilket innebär att det tidigare kommunala beslutet nu upphävs.

I en nyligen avslutad rättsprocess har Länsstyrelsen upphävt ett beslut från Stadsbyggnadsnämnden i Södertälje kommun som berörde en komplementbyggnad på en fastighet i Brunnsängsområdet.

(Annonslänk)

Det initiala beslutet, daterat 26 september 2023, krävde att fastighetsägarna skulle avlägsna en komplementbyggnad och förenade detta med ett böter. Fastighetsägarna överklagade, vilket resulterade i att Länsstyrelsen granskade ärendet noggrant.

Länsstyrelsen identifierade flera brister i kommunens hantering, bland annat en otydlighet om vem av de två fastighetsägarna föreläggandet riktades mot. Denna brist på precision, särskilt när det gällde vitet, ansågs tillräcklig för att upphäva beslutet helt. Dessutom betonade Länsstyrelsen att den aktuella byggnaden var en bygglovsbefriad friggebod och inte hindrade allmänhetens användning av området, vilket var en av de punkter som fastighetsägarna hade framfört i sitt överklagande.

I april meddelade Länsstyrelsen sitt beslut att upphäva ett tidigare föreläggande från Södertälje kommun.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 08:30
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:49

Dödligt våld ökar – de flesta fall utanför kriminella miljöer

Polis-1

Arkivbild

Det dödligt våldet har ökat markant i Sverige. Men en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att två av tre fall av dödligt våld i Sverige sker utanför kriminella miljöer.

Enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) sker två av tre fall av dödligt våld i Sverige utanför kriminella miljöer. Sverige har högre nivåer av dödligt våld mot unga män jämfört med övriga Europa, men lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen.

Dödligt våld i Sverige kan delas in i tre huvudkategorier: våld i kriminella miljöer, våld inom familjen (inklusive partnervåld) och våld i samband med spontanbråk och dispyter. Under perioden 2018–2021 utgjorde våld i kriminella miljöer den största kategorin, med cirka 34 procent av fallen, medan två tredjedelar av fallen inträffade i andra sammanhang.

(Annonslänk)

– En nästan lika stor kategori som dödligt våld i kriminell miljö är olika typer av spontana bråk och dispyter med dödlig utgång. Det kan uppstå till exempel i missbrukarkretsar men det kan också handla om konflikter kopplade till alkohol och nöjeslivet, ungdomsvåld eller svartsjukegräl. Omkring en fjärdedel är dödligt våld inom familjen, och då ingår även partnervåld i den kategorin, säger Klara Hradilova Selin, utredare, Brå, i ett pressmeddelande.

Dödligt våld mot unga män i åldern 15–29 år har ökat markant i Sverige, främst på grund av dödsskjutningar i kriminella miljöer. År 2021 var nivån för dödligt våld mot unga män 42 avlidna per miljon invånare, jämfört med 28 per miljon i Europa.

Sex av tio kvinnor som dödades i Sverige under perioden 2018–2021 föll offer för sina nuvarande eller tidigare partners. Sverige har dock lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen jämfört med Europa i stort, med 2,9 avlidna per miljon invånare i Sverige mot 6 per miljon i Europa år 2021.

Medan dödligt våld i kriminella miljöer har ökat, har andra kategorier av dödligt våld haft varierande trender. Dödligt partnervåld minskade under andra hälften av 2000-talet och stabiliserades under 2010-talet. Under mitten av 2010-talet noterades en uppgång i dödligt våld vid spontanbråk och dispyter, som därefter legat på en högre stabil nivå.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors