Företag i fokus:

Insändare: En rysk bomb dödar inte mer än en amerikansk

2022_03_war-gd1a42c87a_1920-1

En av världens supermakter har efter en period av desinformation, dimridåer och rena lögner tagit sig friheten att militärt angripa ett geografiskt och befolkningsmässigt mindre land som är militärt underlägset.

Den stora angriper den lilla. Det militära angreppet har ursäktas med att det lilla landet skulle hota supermaktens befolkning, trots att det i skrivande stund inte presenterats ett enda hållbart bevis för att så skulle vara fallet. Operationen har kostat tusentals civila livet och har tvingat miljoner civila att lämna sina hem.

Nej, det är inte den ryska invasionen av Ukraina, utan året är 2003 och USA har på falska premisser angripit Irak. 

Nu när hela västvärlden, makthavare liksom befolkning, sluter upp och med rätta fördömer den ryska invasionen måste vi påminnas om det hyckleri som kommer från våra egna makthavare, från Washington DC, London, Paris och Stockholm. 

Krig är alltid fel, aldrig rätt – och det måste gälla alla länder. Det finns inte ett carte blanche för USA och NATO att med bomber och raketer grusa sönder Irak, Libyen, Afghanistan och Syrien.

Den som anser det är således skyldig att på objektiva grunder motivera varför den ryska invasionen är mer förkastlig än den amerikanska, brittiska eller franska.

USA-ledda NATO-attacken mot Irak genomgående byggde på en falsk bild

Det är idag allmänt känt att hela grunden för den USA-ledda NATO-attacken mot Irak genomgående byggde på en falsk bild uppmålad av CIA och Vita huset för att motivera invasionen. 

I Libyen ingrep NATO för att stoppa påstådda människorättsbrott begångna av libyska militären mot civilbefolkningen. I skrivande stund har inte ett enda ovedersägeligt bevis lats fram. Det som däremot är känt är att bomberna från NATO och de rebeller som NATO stöttade har skördat tusentals civila dödsoffer liksom i Afghanistan och Syrien. 

”Jag menar inte att på något sätt ursäkta den ryska invasionen av Ukraina, men den måste sättas i perspektiv”

Jag menar inte att på något sätt ursäkta den ryska invasionen av Ukraina, men den måste sättas i perspektiv. Den ryska invasionen av Ukraina skiljer sig inte nämnvärt från de amerikanska invasionERNA, men reaktionerna på de båda supermakternas respektive aggressioner är dag och natt.

USA och Europa har tillsammans med andra allierade stater valt att detonera ekonomiska kärnvapen över Ryssland. Precis som i Hiroshima och Nagasaki är det endast den ryska civilbefolkningen och de svagaste som drabbas hårdast. Det är ryska barn, pensionärer och handikappade som får svälta och frysa, inte oligarkerna eller presidenten.

Och det är alla i västvärlden som applåderar sanktionerna som är skyldiga till detta lidande.

Det är oklart hur en utsvulten och isolerad befolkning ska förmås göra revolution mot tusentals välnärda och välutrustade kravallpoliser när det saknas mat på borden och affärerna gapar tomma.

Återigen drabbar sanktionerna ovillkorligen civila och befäster elitens grepp om makten.

Det är även oklart hur kriget i Ukraina stoppas av att företag som Starbucks, McDonalds, Netflix, Spotify, H&M och IKEA stänger ner sin verksamhet i Ryssland.

Detta leder endast till ytterligare isolering av den ryska civilbefolkningen från omvärlden. Ett svek som kan vara kostsamt då det ofrånkomligen kommer att minska informationsflödet från väst till öst vilket i sin tur riskerar att öka lojaliteten och uppslutningen gentemot staten, med andra ord presidenten då västvärlden låser in den ryska befolkningen i Putins ekokammare. 

”Förutom Irak, Libyen och Syrien som redan nämnts har vi alla en skyldighet att inte glömma de civila dödsoffer som NATO-bomber skördat i Afghanistan, Jemen, Serbien, Somalia”

Man borde tvärt om överösa ryska befolkningen med västerländsk information, produkter och kultur. Det är en välnärd befolkning som är över första stegen på behovstrappan som kräver frihet och demokrati. Inte de som köar för bröd.

När ska västvärlden lära sig?

Avslutningsvis kan vi konstatera att antalet sanktioner mot USA uppgår till 0, detta trots att även USA bombat och dödat flera civila än Ryssland i ett land, nej förresten, det är faktiskt flera länder.

Förutom Irak, Libyen och Syrien som redan nämnts har vi alla en skyldighet att inte glömma de civila dödsoffer som NATO-bomber skördat i Afghanistan, Jemen, Serbien, Somalia.

Civila dödsoffer i Kiev, Charkiv och Mariupol är väl lika hemskt och förkastligt som i Bagdad, Kabul och Tripoli eller vad betyder egentligen att stå upp för allas lika värde? 

John V

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 mars 2022 00:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:22

INSÄNDARE: Ja, man kan bli sjuk av dofter

Parfym-2-Pexels

Foto: Pexels

Man kan bli sjuk av dofter, men enligt en av de få undersökningar som gjorts på området tror en av tre att doftöverkänslighet är ett psykiskt tillstånd. Det visar på den okunskap som råder.

I själva verket är det ungefär en av tre svenskar som har besvär av dofter i vardagen och över en halv miljon lever med sensorisk hyperreaktivitet, även kallat doftöverkänslighet. För dem kan närheten till en person med starka dofter trigga astma, ge tryck över bröstet eller illamående och yrsel.

Doftöverkänslighet, eller det medicinska begreppet sensorisk hyperreaktivitet, är en medicinsk diagnos men ingen allergi. Reaktionen sker inte i immunförsvaret utan beror på att nerverna i luftvägarna och ögonen retas av doftämnen, även i låga halter. Idag finns ingen behandling mot doftöverkänslighet. Därför är det extra viktigt att omgivningen har kunskap och vet vad de kan göra för att en kollega, vän eller medresenär i kollektivtrafiken ska slippa bli sjuk. 

Vi behöver både öka våra kunskaper om doftöverkänslighet och arbeta för en medicinsk behandling.

Råden från 1177 handlar om att undvika miljöer, produkter och situationer för att minska besvär. Det kan leda till att personer isolerar sig för att slippa bli sjuka. 

”Bristande förståelse från arbetsgivare, kollegor och skolkompisar”

I ett parfymerat samhälle som vårt där det finns en rädsla att lukta illa kan det vara besvärligt att vara doftöverkänslig. Personer med doftöverkänslighet vittnar om bristande förståelse från arbetsgivare, kollegor och skolkompisar. Inte sällan får de frågan om de lider av psykisk ohälsa. Det saknas helt enkelt kunskap om doftöverkänslighet. 

Vill du göra livet lättare för de som lever med doftöverkänslighet? Läs gärna på, försök ha förståelse och bidra till att flera arbetsplatser blir parfymfria. Ingen ska bli utstött eller isolerad på grund av alltför starka dofter!

Det här kan du göra:

  • Välj parfymfria produkter, till exempel parfymfria hygienprodukter och tvättmedel. Astma- och Allergiförbundet granskar produkter som är bra ur allergisynpunkt. Leta gärna efter allergivänliga produkter nästa gång du handlar. 
  • Om du är arbetsgivare kan du ta fram en policy om parfymfri arbetsplats i samverkan med de anställda eller fackförbund. 
  • Sätt gärna upp dekaler eller affischer om parfymfritt för att påminna på platser där det behövs.

Sevina Salci,
Ordförande Astma- och Allergiföreningen i Södertälje/Nykvarn

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 november 2023 08:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

VM i fotboll – då vabbade största andelen män

Barn-sjuk.-foto-Kelly-Sikkema-Unsplash-

Foto: Kelly Sikkema, Unsplash

Trenden har vänt. Pappor stannar allt mer sällan hemma när barnen är sjuka. Även i Nykvarns och Södertälje kommun tar mammor betydligt fler dagar än pappor.

November är den månad då vabbsäsongen drar igång på allvar. Föräldrar i Södertälje kommer vara hemma med sjuka barn över 8 800 dagar bara den här månaden, i Nykvarn 1 400 dagar samma period, och enligt rapporter kommer mammorna att dra det största lasset.

I en typisk svensk familj är de mer sannolikt att det är mamman som stannar hemma än pappan. Papporna har tagit allt ett större ansvar under det senaste decenniet, men under sedan 2021 har kurvan vänt. Pappornas andel av vabbdagarna minskat i riket som helhet.

Artikeln fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Under de senaste tolv månaderna har männen stått för nästa 40 procent av vabb i kommunerna. En pikant detalj är den enskilda månad då svenska män tagit ut störst andel av vabbdagarna var i juli 2006 – en månad då fotbolls-VM avgjordes i Tyskland. 

Samtidigt färgas statistiken av att kvinnor är överrepresenterade bland ensamstående föräldrar. Det finns drygt 300 000 ensamstående mammor, jämfört med knappt 100 000 ensamstående pappor. Om vabbandet skulle vara helt jämn fördelat i hushåll med två föräldrar skulle kvinnor på totalen stå för omkring 55 procent av alla vabbdagar, på grund av överrepresentationen i ensamhushåll. 

Verkligheten är alltså något mer jämställd än siffrorna kan ge sken av, men även om vi beaktar att det finns fler ensamstående mammor än pappor så kvarstår en skevhet i fördelningen av vabbdagar.

Kraftigt ökat vabbande
En annan trend är föräldrar generellt vabbar mer nu än tidigare. Sedan slutet av 00-talet har vabbuttaget nästan fördubblats i riket som helhet. Dock är skillnaderna inom landet är stora. Ingen kommun i landet når 50–50-fördelning. 

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 november 2023 05:00
Senast uppdaterad: 7 november 2023 23:52

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors